Etniska livsmedel brister i märkning

– Märkningen av förpackade varor är viktig för att man ska kunna bedöma produkten och bli varnad för eventuella allergirisker, säger Olu Lindström, enhetschef på Miljöförvaltningen. En förpackad vara kan man ju inte bedöma genom att se, känna och lukta som man kan vid lösviktsförsäljning.

Miljöförvaltningen har ansvaret för livsmedelskontrollen i Stockholms stad. Om en produkt inte uppfyller märkningskraven kan det bli saluförbud.

– Skulle det vara så katastrofalt att en butik enbart sålde felaktigt märkta livsmedelsprodukter så skulle vi i teorin kunna sätta salu­förbud på hela butiken. Det är butiksinnehavaren som är ytterst ansvarig för märkningen. Men vi bedömer från fall till fall, säger hon.

Det vanligaste problemet är att innehållsförteckningen saknar översättning. Ingrediensmärkningen saknas i 97 procent av de studerade fallen och märkning av hållbarhetstid saknas till 70 procent. Märkningen av allergena ingredienser brister enligt studien i 25 procent av fallen. Varubeteckning och vikt är exempel på andra uppgifter som ofta saknas.

– Det handlar främst om produkter från Asien och Europa och produkter som fryst fisk, konserver och förpackade torrvaror, säger Olu Lindström.

Men det finns också positiva exempel på att det inte måste vara så. På Asian Market på Kungsholmen står burkar, flaskor och påsar i prydliga rader. Alla har likadana vita klisteretiketter med svensk text, som trycks i Thailand.

– Man måste ställa höga krav på leverantörerna och få dem att förstå att det är viktigt för oss med märkningen, säger Tilde S Linde. Hon har jobbat i butiken i fyra år och hon tycker att det är självklart med korrekt märkning.

– Det är viktigt att man vet vad man äter, jag är själv allergisk så jag vet hur det är. Vi är noggranna med märkningen, det lönar sig.

Fotnot: Etnisk mat är mat som har en geografisk och kulturell tillhörighet.