Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Ett svenskt barn är fött – i Finland

Det är stor brist på vårdplatser för tidigt födda barn i hela landet. De senaste veckorna har blivande föräldrar skickats till Finland. Jenna Sandelin från Bålsta födde sina tvillingar i Åbo.

”Det här visar att Sverige har problem”, säger Liisa Lehtonen, professor i neonatologi vid universitetssjukhuset i Åbo.

Jenna Sandelin och hennes sambo Sami Ahmed sitter med varsin dotter i famnen. Tvillingarna Olivia och Odelia föddes i vecka 32 i Åbo i Finland. Det var den 9 december.

– Vi var inlagda i Uppsala, och vi hoppades att bli förlösta där. Då fick vi veta – tyvärr – det finns inga platser. Ni måste åka till Finland. Då blev det panik, säger Jenna Sandelin.

Efter förlossningen har de väntat i över en vecka på att få åka hem.

– Då har vi fått veta att det inte finns personal som kan ta emot oss.

Cecilia Johansson och hennes sambo Thomas Olsson väntar tvillingar. Det har resulterat i många ultraljudsundersökningar.

– Den sjunde december var jag på Falu lasarett för ett ultraljud. Det visade sig då att livmodertappen var alldeles för kort, och därför blev jag inlagd och fick en massa mediciner för att stoppa sammandragningarna.

Då graviditeten bara hunnit in i vecka 26 skickades hon i ambulans till Uppsala, där de blev undersökta. Men tillståndet förbättrades inte under natten.

– På torsdagen 8 december förklarade man på neonatalavdelningen att på grund av personalbrist i hela Sverige så måste de skicka oss till Finland. Jag sa – skicka mig till Lund eller vad som helst, men det var fullt överallt. Det var chockartat.

Paret hade en och en halv timme på sig att förbereda sig för att flyga utomlands.

– Man vågar ju inte spela med barnens säkerhet, så då åker man, säger Cecilia.

Med på flyget var en barnmorska från Sverige, som vände tillbaka när planet landat. Där väntade en finsk ambulans.

– Ambulanspersonalen talade bara finska och engelska. Språket har varit en barriär hela tiden. Det är ett fåtal som kan bra svenska, och det har blivit en del missförstånd om mitt tillstånd. Jag känner en enorm otrygghet om vad som händer i min kropp och vill bara hem, säger Cecilia Johansson.

– Det här är en sådan kontrast till om jag hade varit i Uppsala, för jag har hela min familj i Stockholm, och så sitter jag i Åbo i Finland. Det är ett stressmoment.

Sammanlagt har tre föräldrapar skickats till Åbo sedan början av december på grund av platsbrist. I Sverige ökar födelsetalen. I Finland är situationen den omvända, då födelsetalen minskar.

– Vi blev tillfrågade om vi kunde hjälpa. Vi har lediga intensivvårdsplatser, så vi är glada för det, säger Liisa Lehtonen, professor i neonatologi och verksamhetschef vid universitetssjukhuset i Åbo.

Att svenska kvinnor skickats till Finland har inte hänt på många år, säger hon.

– Det visar att Sverige har problem. Det är en kronisk situation när det är resursbrist i hela landet. Och de svenska familjer som kommer hit är inte så nöjda med att vara utomlands. När man får ett prematurt barn hamnar man i kris. Det är inte bra att skicka runt föräldrar i den krisen. Ett samhälle bör satsa på neonatalvård för den är viktig för resten av livet, säger Liisa Lehtonen.

I hela Sverige finns ett begränsat antal högspecialiserade neonatalvårdsplatser där barn som föds mycket för tidigt, före vecka 28, kan vårdas. Vårdplatserna finns på de sex universitetssjukhusen som hjälper varandra med platser.

– Vi märker av en större och större press på enheterna för sjuka nyfödda. Den senaste tiden har alla universitetskliniker haft en topp samtidigt, och när vi ringt runt har det varit fullt överallt. Då har det inte varit någon annan råd än att vända oss till våra grannländers kliniker, säger Erik Normann, sektionschef för neonatologin vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Han ser flera orsaker till att platsbristen ökar. Födelsetalen ökar i Sverige samtidigt som framstegen inom neonatalvården gör att fler barn klarar sig, men också kräver mer vård. Samtidigt råder stor brist på neonatalsjuksköterskor.

Är det allvarligt?

Jag tycker att de är sorgligt och ett underbetyg för svensk sjukvård att vi inte klarar av att hantera våra egna patienter. Det är en krissituation och en chock när man får ett sjukt barn. Att man då inte kan vara i sitt eget land är väldigt bekymmersamt för de familjer som drabbats. Men vi måste prioritera patientsäkerheten och arbetsmiljön, säger Erik Normann.

Även i nuläget är det fullt på universitetsklinikerna och även överbeläggningar. Bilden bekräftas av ansvariga för neonatalvården i andra delar av landet.

– Det är en ansträngd situation. Den senaste veckan har vi haft 100 procent beläggning, men vi har inte skickat någon utomlands, säger Boubou Hallberg, överläkare och patientområdeschef för nyfödda sjuka barn på Karolinska universitetssjukhuset.

Enligt honom var det senast 2002 som en patient från Stockholmsområdet skickades utomlands. Däremot ökar transporterna av de nyfödda barnen inom landet, delvis som en följd av platsbristen. Transporterna utförs av tre transportteam som finns i Uppsala, Umeå och Stockholm. I Uppsala har transporterna ökat med 20 procent jämfört med 2015. I Stockholm med 24 procent. I genomsnitt flyttas en patient per dygn av Stockholmsteamet.

– Vi har ett behov av att centralisera kapaciteten av den högspecialiserade vården, på så sätt säkerställer vi vårdkvaliteten för alla patienter. Det leder till ett ökat behov av transporter, det är ett medvetet val, säger Boubou Hallberg.

Flera av de ansvariga inom neonatalvården som DN talar med tycker att utvecklingen är olycklig. I bakgrunden ligger en stor brist på neonatalvårdssköterskor.

– Det är ett bekymmer att det är platsbrist och fullt på samtliga högspecialiserade intensivvårdskliniker i Sverige. Det är generell platsbrist, och den här typen av vård kan man inte planera. Neonatalvården skiljer sig från vuxenintensivvård och man kan inte låna sjuksköterskor av varandra, säger Magnus Domlöf, ordförande för Svenska neonatalföreningen.

Han säger att det är bra att klinikerna hjälps åt, men beklagligt att man måste åka långt.

– Transporter utomlands är ganska ovanligt. Det händer inte varje år att det är smockfullt. Men att man måste transportera barn från Göteborg till Umeå är illa nog. Det är inte önskvärt att man ska åka runt i hela landet. I grunden är bristen på sjuksköterskorna det kritiska. Det krävs bättre arbetsvillkor.

Erik Normann i Uppsala befarar att det kan bli fler utlandstransporter framöver.

– Risken finns ju och. Födelsetalen ska öka fram till 2020, och alla större städer där universitetsklinikerna ligger har bemanningsproblem, säger han.

I onsdags, efter nästan två veckor i Finland kunde Cecilia Johansson och henne sambo åka hem till Falun. Några bebisar har inte fötts.

– Jag har passerat vecka 28, så nu kan de ta emot mig. Det känns jätteskönt att var i Sverige!

I går kunde även Jenna Sandelin, Sami Ahmed och deras tvillingflickor transporteras till Uppsala, där det nu ordnats vårdplats. De små systrarna mår bra.

– Nu behöver vi inte intensivvårdsplats, så därför kan de ta emot oss. De är jätteduktiga i Åbo, men det är hemskt att man ska behöva åka till ett annat land för att föda. Det måste finnas mer personal i Sverige helt enkelt. Politikerna måste göra någonting, säger Jenna Sandelin.

Läs mer: ”Få specialistläkare vid vården av nyfödda”

Fakta. Nyföddhetsvård

Högspecialiserad vård för sjuka och mycket för tidigt födda barn ges vid universitetsklinikerna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. På grund av platsbrist har tre blivande föräldrar sedan i början av december skickats till Åbo i Finland för vård.

Sjuktransporter av nyfödda och för tidigt födda ökar. Transporterna av nyfödda sköts av specialiserade transportteam som finns i Stockholm, Uppsala och Umeå.

Antal transporter

Stockholm:

2015: 154 transporter

2016: 191 transporter

Uppsala:

2015: 198 transporter

2016 (tom 20 dec) 241 transporter

Umeå:

2015: uppgift saknas

2016: ca 190 transporter

Källa: Landstingen SLL, ULL och VLL

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.