Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Eva-Karin Gyllenberg väljer ut tio nya Stockholmsböcker

Vad passar bättre i högsommarvärmen än att kyla ned sig med en god bok? I min senaste trave har jag plockat ihop böcker om livet i Stockholm. Följ med till Waldemarsuddes trädgård, gå i mördarnas spår i brottens Stockholm, låt dig guidas genom staden på engelska och följ Stockholms IT-historia från den första telefonen på Drottninggatan till dagens fibernät. Du behöver inte ens lämna hängmattan. Mycket nöje!

Mord och andra brott i huvudstaden

”Brottsplats Stockholm”, Börje Heed, Natur & Kultur

Sommaren hör deckarna till och varför inte rysare i Stockholmsmiljö? Den enda, men dock stora skillnaden mellan ”Brottsplats Stockholm” och vanliga deckare är att brotten i denna bok har begåtts i verkligheten.

Börje Heed (1921–1996) var under drygt tre decennier kriminalreporter på Aftonbladet och ledde radioprogrammet ”Brottsplats Stockholm”.

I boken finns 42 brott beskrivna i kronologisk ordning och namnen på kapitlen är mycket kittlande. Eller vad sägs om Ryssmorden i Norrviken, Mördaren som föll på galoscherna, Den sataniska julfesten, Mannen med liket, Kakelugnsmordet, Dödligt möte på Centralen och Mördare på semester? För den som är road av brott i Stockholmsmiljö är detta perfekt semesterläsning.

Pedagogisk guide för turisten från utlandet

”The year in Stockholm”, Kim Loughran, Max Ström

Ibland tar jag med böcker som är skrivna på annat språk än svenska i boktraven – om det är befogat och det är det med ”The year in Stockholm”, skriven av australiensaren Kim Loughran, som bott i Sverige i 30 år. Han har tidigare publicerat ”The year in Sweden”. Nu koncentrerar han sig på huvudstaden och han gör det pedagogiskt från januari till december.

Så mycket kan sägas som att den utlänning som inte blir lockad av att åka till Stockholm efter att ha läst denna bok får skylla sig själv. Inte minst tack vare de vackra bilderna, men även av texterna där författaren beskriver folkfester som Stockholm Marathon i juni och DN-konserten med Filharmonikerna i det gröna i augusti. Plus kvällskurser och långfärdsåkning på skridsko som många stockholmare ägnar sig åt.

Kvarnholmen genom seklerna

”Kvarnholmen – en unik historia”, Emma Ångström, Kvarnholmen

Nya stadsdelar växer upp. Nya och nya för resten. Det är kanske bättre att kalla dem nya bostadsstadsdelar när gamla industriområden omvandlas. Kvarnholmen, som förvandlats rejält sedan millennieskiftet, beskrivs i denna bok – från sent 1400-tal till våra dagar. Då, på 1400-talet, ägdes denna halvö, belägen i Stockholms inlopp mittemot Djurgården, av riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Det finns inga belägg för att riksföreståndaren själv bodde på Kvarnholmen. Däremot arrenderade han ut marken. I början av 1500-talet ägdes holmen av Svartbrödraklostret. I boken bjuds på mycket nostalgi för den som är road av KF- och kvarnhistoria med bilder av såväl havregrynskvarnen som 50-talets flingpaket. Plus recept på både drömmar och wienerkakor.

Följ med på rundtur på Waldemarsudde

”Trädgården vid Prins Eugens Waldemarsudde”, Marina Rydberg/Per Ranung, Norstedts

Att få botanisera på Waldemarsudde måste vara ett drömjobb för en trädgårdsmästare. Drömjobb, men också en utmaning. Författaren har tillsammans med fotografen skildrat ett år på Waldemarsudde och läsarna får följa med på en rundtur både inom- och utomhus. Besökarna kan inte undgå att fascineras av de vackra arrangemangen i blomsterrummet, men vägen dit är lång och boken tar oss med dit besökarna inte har tillträde: till växthusen och lökkylen.

Prins Eugen hade mycket bestämda åsikter om hur växterna skulle placeras och planteras och författaren skriver att det är självklart att det på sina ställen ser likadant ut år efter år, precis som prinsen hade tänkt sig: dahlior och solros närmast galleriväggen och ljusblå ageratum längre ut.

Från borgarråd till landshövding

”Med liv och lust”, Ulf Adlesohn, Norstedts

Ulf Adelsohns memoarer handlar av förklarliga skäl mycket om hans år som partiledare och statsråd. Om man läser boken med stockholmsögon finns det en hel del godbitar från Adelsohns år som moderat borgarråd i Stockholms stad, men även från åren som landshövding.

I oktober 1966 stegade han in i Stockholms stadshus rådssal som en av de 101 folkvalda. Han fick börja, som alla nyvalda, på en plats längst bak i salen, men tio år senare blev finansborgarrådets stol hans. I boken avslöjas hur det gick till när Ulf Adelsohn blev landshövding 1992. Jag vill inte tillbaka till politiken, däremot blir jag gärna landshövding i Stockholm, sa Adelsohn till Carl Bildt i ett samtal i samband med regeringsbildningen. Vilken lysande idé, svarade statsminister Bildt och så blev det.

Tillbakablickar på Stockholms historia

”100 år i Stockholm – staden och Stockholms-Gillet 1914-2014”, Red Christian Bratt, Stockholmsgillet

För många är Stockholms-Gillet liktydigt med Stortorgets julmarknad, men Gillet är så mycket mer än så. Dels delar man ut stipendier och bidrag till dem som forskar om stadens historia, dels sprider Gillet information om stadens historia, inte minst tack vare sitt arkiv.

Jubileumsskriften bjuder inte ­enbart på historik från Stockholms-Gillets första hundra år utan även en tillbakablick ur olika ­perspektiv. Om Stockholm som biografstad (Röda Kvarn öppnade på Biblioteksgatan ett år efter Gillets tillblivelse), om stockholmarnas styre under ett sekel och om Stockholm som världsminne tack vare de gamla byggnadsritningarna för att nämna några kapitel. De många bilderna från gamla Stockholm piggar upp, men annonserna stör läsningen.

En ljudletare om ­staden som scen

”Staden som scen – fantasi och samarbete”, Tuomo Haapala, Mormor

För Haapala tycks det inte finnas några gränser. I alla fall inte när det gäller att skapa ny musik på lite annorlunda sätt. Denne allkonstnär jagar ljud var än han går och i boken beskriver han hur man kan använda gaturummet – och för all del även vattnet – för att uppnå musikalisk lycka. Staden som scen handlar långt ifrån enbart om huvudstaden. Här finns många av hans omöjliga projekt beskrivna. Från Kirkenes till Kina och däremellan Kalmar och Vänersborg. Texten om Stockholm handlar om den speciella konserten på Stockholms ström i augusti 1992 i samband med Vattenfestivalen. Haapala, som beskriver sig som ljudletare, berättar i boken hur han fick idén när han upptäckte klangen som uppstod när han trummade på Strömbrons broräcke.

En stad med historiska kopplingar

”Stockholm den uppkopplade staden”, Anders Johnson, Stokab

När det gäller näringslivshistoria har skriftställaren Anders Johnson etablerat sig vid det här laget. Det senaste handlar om telefoni och det som kallas det svenska teleundret med ursprung i huvudstadsregionen. Sverige, och särskilt Stockholm ligger i framkant när det handlar om ITC (Informations- och kommunikationsteknik).

Det är i år 131 år sedan civil­ingenjören Henrik Cedergren drog en av de allra första telefonlinjerna i landet. Det ägde rum på Drottning­gatan och linjen gick mellan hemmet i 84:an och faderns juvelerarbutik i nummer 31. Sex år senare grundade civilingenjören Stockholms Allmänna Telefon AB. Alla som tecknade abonnemang fick en telefon på köpet. Ytterligare 100 år senare bildades Stokab, Stockholms stads bolag för fibernät.

Koll på kollo under tretton decennier

”Stockholms sommarkolonier under 130 år”, Ann-Charlotte Münger, Stockholmia

En händelse som ser ut som en tanke är att samma år som alla stockholmare förväntas läsa P C Jersilds ”Barnens ö” publiceras denna bok om sommarkollo i Stockholmsområdet under 13 decennier.

Den som följt med i stockholmspolitiken vet att kollo så gott som alltid varit en het potatis eller slagpåse som författaren föredrar att kalla det. Ann-Charlotte Münger redovisar utförligt det hon kallar Det politiska spelet om Stiftelsen Barnens Dag 2006–2011. Kanske måste man känna till eller snarare vara mycket intresserad av hur det går till i Stadshusets korridorer för att till fullo tillgodogöra sig detta.

I boken finns, som sig bör, en hel del tillbakablickar, men det hade inte skadat med lite fler bilder för att lätta upp all politisk historik.

Personliga betraktelser av gamla tider

”Stockholmsfragment – från 'Eken till Ekerö', Vulkan

Säg den som hört sina föräldrar prata mer eller mindre nostalgiskt om hur det var förr som inte har tänkt ”det där borde man kanske skriva en bok om”. Alf Sandberg stannade inte vid tanken. Han gjorde slag i saken och intervjuade sina föräldrar Eddy och Monica om gamla tider i Stockholm. Föräldrarna har bjudit på historier från sin egen uppväxt, men också från sina föräldrars.

Författaren lägger pussel med historiebitarna och vi får bland annat följa med Eddy på förberedelserna inför konfirmationen. Han var inte så tänd på det, men som alla andra unga män på den tiden fick han i all fall den obligatoriska klackringen och den lika obligatoriska konfasviden. Det sistnämnda är stockholmska för konfirmationskostym.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.