Efter mordet på den tolvåriga flickan i Västerhaninge har krav på att jämställa dopningspreparat som anabola steroider med narkotika rests från flera håll.

- De som använder dessa preparat ser sig själva som renlevnadsmänniskor, och skulle aldrig söka hjälp för narkotikamissbruk, säger Ann-Mari Thurelius. Hon är en av fyra sjuksköterskor som driver arbetet vid Dopingjouren och varje dag tar emot samtal från missbrukare och deras anhöriga.

Däremot menar hon att straffen bör skärpas för innehav och handel med anabola steroider.

I dag är straffsatsen maximalt fyra år, medan maxstraffet för narkotikabrott är tio år.

Dopingjouren kräver också politiska beslut för att förbättra behandlingen och öka forskningen kring anabola steroider.

- Det är viktigt att få en vedertagen klinisk praxis för behandling av missbrukare. I dag bemöts vårdsökande helt olika i olika delar av landet, eftersom kunskapen om behandling är för liten, säger Ann-Mari Thurelius.

Dopingjouren finansieras av staten och bedriver bland annat telefonrådgivning, utbildning och upplysning via en hemsida i dopningsfrågor.

Polisen vill inte offentliggöra vad som kommit fram i förhören med den 13-åriga flicka som knivskars och våldtogs i Västerhaninge i fredags kväll, samtidigt som hennes 12-åriga kamrat mördades av sin styvfar.

Uppgifter om resultatet av de blodprover som tagits på 26-åringen som är häktad för mordet på sin styvdotter kommer som en överraskning för polisen:

- Uppgifterna stämmer inte. De poliser som är ansvariga för utredningen kommer inte att få blodprovsresultaten på flera dagar, säger Mats Nylén, informationsansvarig vid Södertörnpolisen.

Tidningsuppgifterna gjorde gällande att den misstänkte 26-åringen förutom alkohol och anabola steroider också hade tagit Rohypnol, kokain, amfetamin och rökt hasch.