Alla har rätt att begära ut en logg från landstinget – för att se vilka som läst deras journal. Men få känner till möjligheten. På Karolinska universitetssjukhuset har bara 160 personer bett om ett loggutdrag.
Varje gång någon läser din journal registreras det i datasystemet. Därmed går det i efterhand att spåra vem som varit inne i journalen.
Enligt patientdatalagen har alla som vill rätt att begära ut en logg över trafiken i journalen. Hur många som gjort det i hela Stockholms läns landsting, kan IT-avdelningen inte svara på eftersom loggarna måste begäras ut från varje vårdgivare.
Däremot går det att få fram uppgifter från länets största vårdgivare, Karolinska universitetssjukhuset.
Därifrån har totalt 160 personer sedan 2006 begärt ett loggutdrag.
Datainspektionen kommer under våren att granska hur rutinerna i vården ser ut när det gäller att lämna ut loggutdrag. Enligt Maria Bergdahl, jurist på myndigheten, kommer det nu in många klagomål.
– Vissa får inte ut någon information, andra får ut logglistor som de inte förstår. Och något som vi sett på sista tiden är att vissa hör av sig och säger att det har varit så otroligt mycket trafik inne i deras journal. De har pratat med vårdgivaren men inte fått någon bra förklaring, säger Maria Bergdahl.
Även Daniel Håkansson, landstingsjurist i Stockholm, får samtal från oroliga patienter.
– Det kan vara personer som begärt en logglista, men inte fått ut den. Eller så har de fått en lista som de inte kan tolka.
DN kunde i går berätta att allt fler väljer att spärra sina journaler. Närmare 40 000 anställda i vården har tillgång till stockholmarnas patientjournaler. Allt från läkare till logopeder och administrativ personal. Det sammanhållna journalsystemet gör att känslig information om exempelvis missbruk, psykofarmaka och aborter syns när patienten söker husläkaren för en stukad fot.
Fördelen är dock att vården kan bli säkrare, eftersom risken för farliga läkemedelskombinationer minskar och läkaren får mer detaljerad information om patientens sjukdomshistoria.