Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Få offer vill anmäla allt grövre våld på gatorna

Allt fler våldsbrottsoffer har utsatts för slag och sparkar, medan det blivit lite mer ovanligt att gärningsmännen använder knivar och skjutvapen. Bilden är tagen på Medborgarplatsen den 2 februari i år.
Allt fler våldsbrottsoffer har utsatts för slag och sparkar, medan det blivit lite mer ovanligt att gärningsmännen använder knivar och skjutvapen. Bilden är tagen på Medborgarplatsen den 2 februari i år. Foto: Johna Nilsson
Grövre utomhusvåld, fler gängbrott och allt fler yngre offer och gärningsmän. Så ser verkligheten när den kommer till Södersjukhusets akutklinik. Men allt färre, bara 30 procent av offren, vill anmäla misshandel till polisen. "Det är en förfärande liten andel", säger Beatrice Ask, justitieminister.

Bild

Helgnätter är tunga på Södersjukhuset i Stockholm. Här tar man emot ungefär 75 procent av alla akutfall. Inte sällan handlar det om grova våldsbrott. DN berättade i april att gatuvåldet har ökat bland ungdomar och att närmare 60 procent av alla misshandelsfall på Södersjukhuset har råkat ut för gruppmisshandel.

I går presenterades studien från sjukhusets antivåldsgrupp i sin helhet. Där framgår att våldet har blivit grövre mellan åren 1998 och 2005. En förklaring är gängbrotten.

- Om en börjar sparka vill alla sätta sina fotavtryck, säger Sören Carlsson Sanz, vårdchef på akutkliniken på Södersjukhuset.

Andelen offer som har utsatts för sparkar har ökat från 7 procent 1998 till 45 procent år 2005. De flesta har utsatts för knytnävslag. Det enda ljuspunkten verkar vara att knivfallen utgör en något minskande andel.

Många av de våldsutsatta är unga alkoholpåverkade män som befinner sig i krogtäta city sena kvällar och nätter mot lördag och söndag. Tidigare redovisade akutkliniken de tio vanligaste platserna för misshandelsbrott i Stockholm. Det ledde till att antivåldsgruppen utsattes för hot och fick polisbeskydd.

- Den världen var farlig att ge sig på, säger Sören Carlsson Sanz.

Polisen i Stockholms län ser inte att dagens unga är mer våldsbenägna än tidigare generationer.

- Antalet ungdomar mellan 15 och 20 år har ökat väldigt mycket. Så vi kan inte se att ungdomar begår fler brott. Däremot har brotten blivit värre och grövre, säger Lars Hallberg, tf biträdande länspolismästare.

Det grövre våldet gör dock inte offren mer benägna att göra polisanmälan. I en sjukhusstudie från 1988 i Stockholm uppgav 61 procent att de hade polisanmält misshandel. Några år senare sjönk den andelen till 55 procent. I dag är den helt omvänd. Av dem som kommit till Södersjukhuset uppger 61 procent att de inte tänker polisanmäla misshandeln, 30 procent vill anmäla det inträffade och 10 procent vet inte.

Sören Carlsson Sanz ser flera orsaker till oviljan att kontakta polisen. En grupp är de som själva är våldsbenägna och kanske är ute efter hämnd. En annan grupp är ungdomar som skäms så mycket för det inträffade att de inte vill anmäla.

- En del vill inte ens att mamma och pappa ska få reda på vad som hänt. De kan känna sig små, svaga och menlösa när de råkar ut för misshandel, säger Sören Carlsson Sanz.

En tredje grupp är rädd för repressalier, trots att det är ovanligt när det gäller gatuvåld. En fjärde grupp befarar att rättsväsendet tar för lång tid på sig.

- Det kan ju ta år för rättsväsendet att komma i kapp och de vill lämna händelsen bakom sig betydligt snabbare, säger Sören Carlsson Sanz.

Lars Hallberg, tillförordnad biträdande länspolismästare, ser allvarligt på förtroendekrisen.

- Men vi har skärpt till oss betydligt. Vi får in fler förundersökningsprotokoll till åklagaren och jag vill påstå att vi tar misshandelsbrott utomhus på största allvar. Det är ett av våra mest prioriterade områden, säger han.

Justitieminister Beatrice Ask, som skrivit förordet till studien, vill att vårdpersonal på akutmottagningar gör allt de kan för att få folk att anmäla våldsbrott.

- För mig som justitieminister är det oerhört viktigt att vi får lagföra de brott som begås. Jag tror att det finns en allmän oro i samhället. Men för de allra flesta är det inte farligt att anmäla en misshandel. Därför är det också viktigt att polisen ägnar mer tid åt vittnesstödsarbete, att man går ut och informerar i skolor. Det finns mycket att göra, säger Beatrice Ask.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.