STHLM

Facket lockar allt fler unga

Facket lockar allt fler stockholmare. Trendbrottet är tydligt, inte minst bland de yngre: en rad LO-, TCO- och Sacoförbund ökade 2014 mer än på många år. Bakom ligger arbetsmarknadens ökade otrygghet – och tuffare facklig betoning av medlemsnyttan.

De envist individualistiska stockholmarna som under många år spolat medlemskap på löpande band tycks nu ha börjat omvärdera facklig verksamhet. Delvis för att facken i dag satsar stenhårt på att visa sig relevanta också mellan löneförhandlingarna.

– Det är jätteroligt, vi växer för fjärde året i rad, och 2014 såg vi den största nettoökningen sedan 1984, säger Eva Spjuth, marknadsansvarig på Vision, som organiserar 173 000 tjänstemän med arbete för kommuner, landsting och kyrkor samt privata bolag med koppling till välfärden.

I Stockholm valde 3 324 personer att bli medlemmar, varav cirka 800 studenter.

– Att unga skulle vara ointresserade är en myt. En tredjedel av våra nya medlemmar är under 30 år, påpekar Eva Spjuth.

Facken har de senaste åren tappat stort, särskilt på LO-sidan. Men nu gör både flera LO-förbund, TCO- och Sacoförbund sällskap med Vision mot vad som ser ut som en ny facklig vår. Och mellan 30 och 40 procent av de nya medlemmarna uppges vara unga under 30 år.

 


"Det gäller att få studenterna att vakna. Kunskapen om hur svensk arbetsmarknad fungerar är ofta ganska låg." Eric Nylén, studentinformatör för Vision. Läs hela artikeln



LO:s 14 förbund fick i fjol i Stockholm med omnejd ett nettoplus på åtskilliga tusen nya medlemmar, att jämföra med stora tapp varje år sedan 2010.

På TCO-sidan dominerar privattjänstemannafacket Unionen, som i Region Stockholm 2014 ökande med hela 12 372. Fyra av tio nya medlemmar var högst 30 år, nästan hälften av dem var under 25. Även de flesta andra stora tjänstemannaförbunden ökade mer än tidigare.

Akademikerförbunden inom Saco – läkare, ingenjörer, jurister, ekonomer med fler – såg en ökning av antalet yrkesverksamma medlemmar med 2,3 procent i riket, många just i Stockholm.

Hela fackföreningsrörelsen har de senaste åren dammat av sina rekryteringsmetoder. Inte minst med hjälp av olika sociala medier, som Facebook, Twitter och Youtube. Det har blivit mer uppsökande verksamhet ute på arbetsplatser, universitet och högskolor, och större betoning på medlemskapets praktiska nytta. Till exempel har flera förbund i dag en inkomstförsäkring, som för arbetslösa medlemmar är ett viktigt komplement till a-kassan. Men också olika medlemsförsäkringar, lönestatistik, karriärcoachning och cv-granskning.

Flera förbund talar också om en kulturförändring, där medlemsvärvningen gjorts till en angelägenhet för precis alla anställda och förtroendevalda vid varje tänkbart tillfälle.

– Även förbundets chefer och ombudsmän står ute på gatan och värvar nya medlemmar, det har blivit fint att värva! konstaterar Viola Zabeti på privattjänstemannaförbundet Unionen.

Unionen går två veckor per år man ur huse för att berätta för befintliga och potentiella medlemmar om verksamheten och de krav förbundet driver i Stockholm, som att underlätta arbetspendling genom mer samordnad regiontrafik och bättre uppkoppling i tunnelbanan. Unionen ordnar också seminarier om till exempel privatekonomi, och skickar ut försäkringsinformatörer till medlemmarnas arbetsplatser.

Men det handlar inte bara om den egna plånboken, påpekar Viola Zabeti, som upplever att betoningen av solidaritet i bredare bemärkelse i hög grad är vad som lockar många yngre.

 


60 procent

...väljer att stå kvar som fackmedlemmar efter examen.



Till medlemsökningen bidrar förstås den allt osäkrare arbetsmarknaden med skakiga anställningsvillkor, som fått stora grupper att längta efter mer reglerade löner, anställningstrygghet och arbetsmiljö.

Många med otrygga villkor finns inom LO-facket Handels, som organiserar butiks- och lageranställda. Marika Andersson, förste ombudsman på Handels avdelning 20 i Stockholm, vittnar liksom flera andra om ett trendbrott, och anser att anledningen till att yngre och nyanlända inte tidigare gått med i samma utsträckning faktiskt oftast beror på att ingen frågat dem.

– Sju av tio vi mött vid våra arbetsplatsbesök har sagt just så, att de inte är med för att ingen informerat dem och uppmanat dem att gå med. I dag är det mindre vanligt att unga hör föräldrarna prata hemma vid köksbordet om fackets betydelse. Men när de väl får veta vad ett medlemskap innebär så går de oftast med.

De yngre med sms-anställningar och låga löner känner starkt av otryggheten, konstaterar Marika Andersson.

– De får inte lån och har svårt att flytta hemifrån, särskilt här på Stockholms bostadsmarknad. De går med i facket för att få en kollektivavtalsreglerad lön som går att leva på, och för att vi politiskt ska driva krav på bättre villkor och anställningstrygghet.

En annan sak som spelat in för flera LO-förbund är förstås att de sedan 2007 chockhöjda a-kasseavgifterna sänkts igen från januari 2014. Men Peter Jonson på Kommunal, som bland medlemmarna har undersköterskor, annan omsorgspersonal, barnskötare, bussförare och städare, menar ändå att de som står utanför facket i själva verket ganska sällan gör det på grund av höga avgifter.

– Vi har vuxit tre år i rad i Stockholm, men 2014 var den största ökningen, med en växande andel yngre och utrikes födda.

– Vi kan inte räkna med att de själva söker upp oss, därför har vi verkligen prioriterat att vara ute mer och berätta om vad vi kan göra för dem, även hos de privata entreprenörer som arbetar åt kommuner och landsting, som förskolor, friskolor, privat vård och omsorg, och företag som erbjuder hushållsnära tjänster. Det är det vi nu ser resultatet av.

Fakta. Medlemmar i fackförbund

Bland de LO-förbund som gått starkast framåt i Stockholm finns Handels (plus 763) Kommunal (plus 2 144, varav 1 677 yrkesverksamma) och HRF, Hotell- och restaurang (plus 964). Vuxit har också bland andra Fastighets, Transport och IF Metall.

Inom TCO ökade till exempel Unionen (plus 12 372), Vision, Vårdförbundet, som också satsat stort på en ny studentorganisation, Fackförbundet ST och Finansförbundet.