- Jag förstår verkligen inte hur politikerna tänker. De säger hela tiden att de vill satsa på våra ungdomar men så gör de så här, säger Samuel Urwitz.
Han är en av de tre fältassistenter som finns kvar i Spånga-Tensta. När DN träffar honom på skolgården vid Tensta gymnasium försöker han förklara för ungdomarna varför han eller någon av kollegorna måste sluta.
- Man kanske inte har råd, säger han.
- Inte råd? utbrister en av ungdomarna.
- Tensta ligger ju i Sverige. Kom igen Samuel, du ljuger.
Men Samuel ljuger inte. Snart finns det bara två fältassistenter kvar i Spånga-Tensta. Tillsammans ska de finnas till hands och vara ett stöd för stadsdelens drygt tio tusen ungdomar.
- Det säger sig självt att det inte går. Vi hinner inte som det är nu och om en till slutar blir det ännu värre, säger Samuel Urwitz.
Nedskärningarna är kortsiktiga, anser han. Det tar tid att bygga upp ett långsiktigt förtroende hos ungdomarna. Mycket handlar om tillit.
Fältarna försöker så gott de kan. De ordnar utflykter, fotbollsturneringar, filmvisningar och en hel del andra aktiviteter. Men tiden räcker inte till.
Allt för ofta, berättar Samuel, lämnas ungdomarna ensamma, särskilt på kvällarna. Polisen rycker ut om läget blir akut, annars lyser vuxenvärlden med sin frånvaro när mörkret smyger sig på.
- Vår ambition är att finnas där andra vuxna saknas. Ungdomarna behöver äldre förebilder. Det är klart att jag är orolig för vad som kommer att hända, säger Samuel Urwitz.
Närpolischefen i Södra Järva, Johnny Lindh, är inne på samma linje. Han anser att fältassistenterna gör en viktig insats i området, framför allt när det gäller det förebyggande arbetet.
- De är en viktig samarbetspartner för oss. De jobbar långsiktigt och känner många unga i området. Skär man ned på dem så minskar de totala resurserna, säger han.
I våras drog en våldsvåg fram i Tensta. En grupp ungdomar beväpnade med järnrör attackerade väktare och kastade sten på bussar i området. SL svarade med att dra in bussturer och stänga en t-baneuppgång.
- Behoven är nästan oändliga i den här stadsdelen. Men tyvärr hinner vi inte riktigt med det långsiktiga arbetet, säger Johnny Lindh.
Han önskar att polisen hade möjlighet att jobba mer som fältarna. Att de hade tid att vara ute och träffa ungdomarna i deras vardag. Inte bara när det smäller.
- Det håller inte att enbart rycka ut i nödlägen. Den dåliga relationen mellan polisen och ungdomarna är förödande, säger han.
Ann-Katrin Åslund (fp), ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, håller med om att det finns problem. Men det är inte av besparingsskäl som fältarna försvinner, säger hon.
- Vi håller på att strukturera om verksamheten för att använda pengarna på bästa sätt. Det här handlar inte om några nedskärningar.
Men det är oklart hur lång tid översynen kommer att ta och Ann-Katrin Åslund kan inte säga hur luckorna efter de två fältassistenterna ska fyllas.
Hade det inte varit bättre att vänta med neddragningarna tills ni tagit reda på vad ni vill göra?
- Vi kan inte bara köra på i gamla spår när det inte fungerar. Det kan vara svårt med fältassistenter ibland. Hur man än gör är de aldrig riktigt där de ska, säger hon.
Menar du att de inte behövs?
- Fältassistenterna har en direktkontakt med ungdomarna. Den kontakten behövs, men ibland kan det vara bra att försöka ta fram nya modeller.
Ornina Younan (s), vice ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, förstår inte alls hur de styrande tänker.
- Man kan ju inte ta bort fältarna innan man vet hur den nya organisationen ska se ut. Då börjar man i fel ände, säger hon.
Dessutom anser hon att fältassistenterna behövs i området. De är en viktig länk mellan politikerna, polisen och ungdomarna, menar Ornina Younan. De känner ungdomarna och kan lätt snappa upp vad som är på gång i området. Och så når de fram till människor som annars kan vara svåra att nå.
- Att skära ned på fältarna är inget alternativ för oss, vi vill att det ska vara tryggt att bo här, säger hon.