Praktikertjänst AB driver 20 vårdcentraler i Stockholm, de flesta i nordöstra delen av länet.
– Vi vill driva verksamheten så att varje läkare och tandläkare agerar som en egen entreprenör, säger finansdirektören Christer Lindgren.
Varje läkare har sitt eget kostnadsställe, som Praktikertjänst kallar det. Hit kommer ersättningen för patientbesöken in och härifrån betalas läkarens utgifter. Det kan vara läkarens andel av hyran, förbrukningsvaror och lönekostnader för övrig personal. Från kostnadsstället dras också ofta utgifter för undersökningar som läkaren beställer för sina patienter, exempelvis röntgen eller blodprover. Dessa provtagningar är en av läkarens få rörliga kostnader.
En gång om året gör Praktikertjänst en avstämning. Den läkare som har ett bra resultat, exempelvis genom att han eller hon har tagit fler patienter än beräknat och som samtidigt kunnat hålla nere kostnaderna kan höja sin lön eller ta ut ett engångsbelopp.
En primärvårdsläkare som själv lyssnat till Praktikertjänsts konsulter när de velat sälja in sin modell har reagerat starkt mot upplägget.
– Modellen är fruktansvärt attraktiv för doktorerna. Men man pratar inte om den risk för etiska feltramp som finns.
– Det mest alarmerande är att kostnaden för provtagningar ligger på samma konto som läkaren tar ut sin lön från. Om du tar ut en kraftig lön och håller nere proverna, vem granskar då om du håller en god vårdkvalitet? Det är tveksamt att låta den behandlande läkaren ha ett så tydligt kostnadsansvar, säger primärvårdsläkaren, som vill vara anonym.
– Det är svårt att hålla i den etiken, för alla människor.
– Vad händer om du får in en multisjuk patient? Behandlingen och alla provtagningar för den patienten innebär ju en direkt koppling till en lägre lön.
Finansdirektören Christer Lindgrens förklaring till att kostnader och intäkter ligger direkt på varje enskild doktor är att det därmed blir möjligt för Praktikertjänst att noga mäta hur verksamheten går för de olika läkarna.
Han menar att risken för att doktorerna kompromissar med etiken för att tjäna mer pengar är väldigt liten.
– Om man skulle hålla igen på något för att spara kostnader, skulle det påverka patientens rehabilitering. Och då kommer inte patienten tillbaka. Skulle någon hålla på så – jag känner inte till att det förekommer – men då kommer den läkaren på sikt inte att finnas kvar på marknaden.
– Hela vårdvalssystemet bygger ju på att patienten själv väljer sin doktor.
Den läkare som jobbar på och tar många patienter per dag får också ett större överskott på sitt kostnadsställe.
– Men det får aldrig gå så långt att det påverkar kvaliteten. Då slår det tillbaka och på sikt blir det inget bra resultat. I min värld har våra läkare en väldigt hög etik och moral, men vi har ändå en uppföljning av deras arbete. Om någon har en väldigt avvikande intäkts- eller kostnadsstruktur följer vi förstås upp det. Detsamma gäller om vi ser att en läkare börjar tappa mycket patienter, säger Christer Lindgren.
På Åsö vårdcentral har chefen Martin Frykholm intresserat sig för Praktikertjänsts system.
– Där finns en koppling mellan läkarnas lön och hur mycket prover de tar, säger Martin Frykholm, ensam ägare till företaget Åsö Medical som driver Åsö vårdcentral.
När Vårdval Stockholm infördes försämrades Åsö vårdcentrals ersättning från landstinget. Något som har lett till att vårdcentralen behövt se över sina kostnader. Martin Frykholm funderade ett tag på att ge en bonus till läkare som inte tar prover för mer än 25.000 kronor i månaden.
– Vissa läkare tar extremt mycket prover, det måste man på något sätt få bukt med. 99 procent av alla prover tas i onödan.
Är 99 procent onödiga?
– Ja, de är normala, visar på normala värden, alltså. Kanske inte onödiga. Men många är det, och det är inget bra sätt att använda skattebetalarnas pengar.
Men förslaget om ett tak på 25.000 kronor för proverna blev aldrig verklighet på Åsö vårdcentral.
– Vi anställde en egen biomedicinsk analytiker i vårt labb i stället, för att på det viset spara kostnader.
I samband med att Vårdvalet infördes försvann också systemet med ”fria nyttigheter”, det vill säga att vårdcentralerna slapp betala för röntgenundersökningar och avancerade laboratorieprover. Nu ska vårdcentralerna betala 20 procent av dessa utgifter.
– Våra pengar ska räcka till hyra, löner, prover och alla andra kostnader. Och provtagningar är den enda kostnaden som är rörlig. Alla vårdcentraler har det här problemet. På något sätt måste vi få budgeten att gå ihop, säger Martin Frykholm.