För tidigt födda tillhör vårdens infektionskänsligaste patienter. Neonatalens intensivvårdsavdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus har haft stora problem med barn som smittats under vårdtiden. Värst drabbade var de mycket för tidigt födda. Med små enkla medel blev mycket färre smittade.
Den senaste tiden har flera fall med barn som felmedicinerats, smittats av infektioner eller på andra sätt drabbats av brister i sjukhusvården i Stockholm uppmärksammats. Patientsäkerheten har ifrågasatts. På Neo/IVA:s avdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus har man inlett arbetet med att få bukt med de farliga vårdrelaterade infektionerna. Det är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar patienter, inte minst de för tidigt födda. Barn som föds före vecka 26 saknar immunförsvar.
Därför kan vanliga bakterier som vi alla bär på innebära svåra följder, även döden, för de allra minsta. Förbättringsarbetet på Astrid Lindgrens barnsjukhus fokuserades på sådana vanliga stafylokocker som kallas KNS.
– Vi låg ganska högt i mätningar jämfört med andra sjukhus. Det är en stor klinik och vi har de minsta och sjukaste spädbarnen hos oss, säger Ann Edner, överläkare på neonatalavdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Projektet startade med en förslagslåda för personalen. Därefter genomfördes förbättringsförslagen i vård och hygien. Bland annat började man använda en så kallad checkbox, där personalen kunde lysa sina händer efter handtvätt och handspritande för att se hur noggrann man faktiskt varit. Man såg till att datorernas tangentbord var tvättbara. Det införskaffades starkare tvättmedel till kuvöserna, infördes nya hygienrutiner för kuvöser, slangar, bäddningar. Man skaffade särskilda blöjvågar och blöjpapperskorgar. Ett stoppmärke på golvet påminde med frågan: Rena händer? Plasthandskarna hamnade på mer lättillgängliga ställen. Små enkla justeringar.
Själva arbetssättet observerades och man kunde bland annat konstatera att ju fler gånger en kuvös öppnades, desto fler kolonier med stafylokocker växte inne hos barnet. Dessutom kontrollerades hur väl personalen följde hygienrutiner och om de höll sig till de klädregler som finns. Både sjuksköterskor och läkare fick godkänt för klädseln – kortärmad arbetsdräkt, uppsatt hår och inga klockor och smycken.
Men handhygienen efterlevdes inte lika bra. Att tvätta och sprita händerna innan man tog i barnen satt i ryggraden. Däremot inte att göra det efter att ett barn vårdats.
– Barn är söta, man tror att de är så rena. Inom vården tror vi också att vi gör rätt. Vi måste vara ödmjuka, säger Ann Edner.
Från maj 2008 till april 2009 registrerades hur många barn som fick en infektion: Vid första mätningen fick 20 procent av alla inlagda barn infektioner. I den fjärde och sista mätningen var 6 procent infekterade. Mest häpnadsväckande var resultaten för barn som fötts före vecka 26. Vid första mätningen var hela 80 procent infekterade. Sedan insjuknade gradvis allt färre. Vid den sista kontrollen hade siffran sjunkit till 10 procent.
Uppstramningen i hygien påskyndades också av ett utbrott av den aggressiva Klebsiellan, ESBL, en antibiotikaresistent bakterie. Under mätperioden smittades flera mycket små barn. Tre barn avled.
– Då skapades särskilda hygienrådsgrupper, för att diskutera hur vi ska förebygga ny spridning med motståndskraftiga bakterier och vad vi ska göra om det sker. Vi har haft den typen av bakterier efter den kända händelsen och klarat av dem utan någon som helst spridning, säger Eva Berggren-Broström, verksamhetschef för neonatalkliniken.