Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Fetare stockholmare framtida diabeteschock

Var fjärde man och var femte kvinna i Stockholms län kommer att få diabetes under sin livstid visar en ny studie. Främst för att stockholmarna blir fetare och fetare.

– Det är en tickande bomb som vi har underskattat, säger Sofia Carlsson, forskare vid Karolinska institutet.

Studien från landstingets Cent-rum för epidemiologi och samhällsmedicin som presenteras i dag är en oroande larmsignal att diabetesboomen bara fortsätter.

– Vi hade inte förväntat oss att livstidsrisken för diabetes skulle vara så hög. Man har underskattat problemet i Sverige och trott att vi har varit förskonade från skenande diabetesförekomst som i USA eller Storbritannien. Men så är det inte alls, säger forskaren Sofia Carlsson vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.

Med hjälp av folkhälsoenkäter från 1990 kan forskarna slå fast att andelen diabetessjuka har fördubblats i länet på bara tjugo år. 2010 hade 4,6 procent av den vuxna befolkningen en diabetesdiagnos jämfört med endast 2,7 procent 1990.

– Det är en direkt följd av att folk blir fetare och fetare. Den absolut kraftigaste riskfaktorn för typ 2 diabetes är övervikt. Övervikt och diabetes går hand i hand, säger Sofia Carlsson.

Förekomsten av fetma i Stockholms län har också fördubblats på tjugo år. I dag är var tionde person fet, det vill säga har ett BMI över 30. Fler män är överviktiga vilket även kan förklara att fler män drabbas av diabetes.

– Män är också oftare bukfeta, vilket är den farligaste fetman. Även utrikesfödda har en högre diabetesprevalens vilket tros bero på livsstilsfaktorer, säger Sofia Carlsson.

Diabetes- och fetmaboomen oroar forskarna och är en verklig utmaning för vården i framtiden.

– Det är jätteallvarligt. Dels för individen eftersom det förkortar livet med flera år, dels för att det kostar jättemycket för samhället. Diabetes leder till många allvarliga följdsjukdomar och diabetespersoner är vårdkrävande. De flesta är i arbetsför ålder vilket leder till ökade kostnader för sjukskrivningar.

Nu ska forskarna fördjupa studien och försöka räkna ut hur diabetesförekomsten kommer att utvecklas de kommande 30 åren i länet om övervikten fortsätter att öka.

– Tyvärr finns det inget alls som tyder på att det stannar av. Läkemedelsförskrivningen för diabetes ökar kraftigt för varje år i landet. Och även om man får stopp på övervikten kommer diabetes att öka ändå eftersom vi får en allt större andel äldre människor och prevalensen stiger kraftigt med ålder.

Det enda som kan hejda utvecklingen är en rejäl bantningskur för hela befolkningen.

– Ska vi kunna göra något åt det här så måste folk gå ned i vikt. Och hur man ska åstadkomma detta är den riktigt svåra frågan. Vi kommer fortsätta att noga bevaka diabetesförekomsten i länet, säger Sofia Carlsson.

Fakta. Diabetes

Diabetes är en av våra vanligaste folksjukdomar och kan bland annat ge allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt och stroke.

Typ 1 diabetes drabbar framför allt barn och den vanligaste diabetes typ 2 utvecklas i vuxen ålder och hör ihop med övervikt och stillasittande levnadsvanor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.