Farsta, som här även omfattar Vantör, Enskede och Årsta, vill utreda flest barn i länet, 29 remisser per 1.000 barn mellan 6 och 13 år. Det ska jämföras med en median i länet kring fem eller sex remisser per 1.000 barn. Södertäljeområdet skickar näst flest barn till utredning, 18 remisser per 1.000 barn.
Landstinget försöker nu utreda varför utredningsbehovet ser så olika ut i olika delar av länet.
– Inflödet fortsätter att öka. Det råder brist på psykologer och barnpsykiater så vi har inte tillräckligt stor kapacitet, säger Birgitta Rydberg (FP), landstingsråd.
– Tyvärr möter vi föräldrar som säger att man inte får någon hjälp i skolan, om barnet inte får en diagnos. Det är synd att man ibland gör utredning i de enklare fallen.
Ofta fångas barnen upp av skolhälsovården som antingen kontaktats av föräldrar eller pedagoger som upptäckt att barnen har svårt att hänga med i skolan.
Julia Bursell går i ettan i Skyttorpsskolan i Salem, som tillhör Södertäljeområdet. På skolan har inte mindre än 11 procent av eleverna fått en neuropsykiatrisk diagnos eller satts i kö till utredning, enligt områdets biträdande rektor. Köerna är flera år långa. I de allra flesta fall handlar det om adhd. En diagnos som även Julia fick i vintras.
Beskedet var en lättnad för hennes föräldrar.
– Vi hade haft så många explosioner och utbrott hemma. Det var skönt att få veta att vi inte hade missat något totalt i uppfostran, säger Veronica Bursell.
Dessutom fick föräldrarna stöd från Bup, barn- och ungdomspsykiatrin, som lärde dem att bättre hantera dotterns snabba känslosvängar och utbrott.
– Det bästa är att vi bråkar mindre nu, säger Julia.
Men varför ser det så olika ut i länet? DN gör en rundringning bland barnläkare, skolläkare och psykiater.
En skolläkare hävdar det finns stora skillnader i hans område i synen på barnen. En del läkare är pigga på att skicka barn till utredning. Andra förhåller sig mer avvaktande och söker lösningar i skolan först.
Per Västberg är överläkare på barnläkarmottagningen i Farsta.
– Det här är ett socioekonomiskt hårt område. Neuropsykiatriska funktionshinder ska visserligen vara normalfördelade. Men har man skolor där många har beteendestörningar så vill man utreda dem, säger han.
Andra anser att de nya kraven vi ställer på barn i dag leder till att fler fall upptäcks. I en skola där eleverna ska ta större ansvar för sin skolgång och i linje med problembaserat lärande forska självständigt får barn med diagnoser svårt att hänga med.
– Vi ställer väldigt höga krav på att barn fungerar på en hög nivå i dag. Samtidigt har vi blivit mer och mer medvetna om att det är viktigt att tidigt hitta de här barnen och ge dem hjälp, säger Mona Näreskog, barn- och ungdomspsykiater i Stockholms stad.