Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Fler unga tvingas bo kvar hos föräldrarna

”Jag skulle inte har råd att bo i en egen lägenhet”, säger 21-åriga Agnes Holmstedt Gransberg.
”Jag skulle inte har råd att bo i en egen lägenhet”, säger 21-åriga Agnes Holmstedt Gransberg. Foto: Paul Hansen
Bostadssituationen i Stockholms län blir allt sämre. Mindre än hälften av 20- till 27-åringarna har egen bostad och andelen sjunker för varje år, visar nya siffror som DN tagit del av.

– Jag gav upp när jag såg hur dyrt det är, säger Agnes Holmstedt Gransberg, 21 år, som bor kvar hos föräldrarna.

Hyresgästföreningen undersöker vartannat år hur unga vuxna mellan 20 och 27 år bor. I hela landet blir det allt svårare för gruppen att skaffa en egen bostad, i synnerhet i Stockholms län. I år bodde för förs­ta gången färre än hälften av de unga vuxna – 46 procent – i egen bostad.

– Det går åt fel håll. Att hitta en egen bostad är viktigt för att bli vuxen. Väldigt få bor hemma frivilligt när de blivit 23–24 år, och att bo i andra hand är inget de flesta drömmer om, säger Ylva Westander, utredare på Hyresgästföreningen.

Samtidigt som andelen unga som har egen bostad sjunker ökar andelen som bor hos sina föräldrar. En av dem är 21-åriga Agnes Holmstedt Gransberg, som bor kvar i sina föräldrars villa strax utanför Stockholm.

– Jag skulle inte ha råd med att ha en egen lägenhet. Jag har tänkt mycket på att köpa en lägenhet, men då måste man ju ha minst en miljon.

Fördelarna med att bo kvar hemma är flera, enligt Agnes. Som universitetsstuderande har hon ingen egen inkomst och hon sparar därmed både pengar och får samtidigt bekvämligheten på köpet.

– Men mina föräldrar har gett mig en deadline. Är jag inte ute innan 25 år kickar de ut mig.

Hur ser det ut för dina jämnåriga vänner?

– Jag har kontakt med kompisar från gymnasiet. Där är det många som inte har flyttat hemifrån. Men i skånska Bromölla – där jag har kusiner – så är det många som flyttat. En av dem hyr ett hus tillsammans med sin pojkvän och betalar bara 3 500 i månaden, säger Agnes Holmstedt Gransberg.

Enligt Hyresgästföreningen sjunker andelen unga som bor i hyresrätt allra mest – från 29 till 19 procent på tio år.

– Där ser vi ett klart samband med ombildningen till bostadsrätter. Om det bara byggs bostadsrätter och dyra hyresrätter kommer det att bli ännu svårare för de unga, som ju inte har pengar från försäljning av villa eller bostadsrätt, konstaterar Terje Gunnarson, ordförande i Hyresgästföreningen Region Stockholm.

Hyresgästföreningen tror inte på teorin att varje bostad som byggs ger upphov till en flyttkedja som slutar med att en ung människa får en liten, relativt billig bostad i någon förort.

– Flyttkedjorna bryts nog för det mesta innan de når den lilla billiga lägenheten. Ett skäl till det är att den som bor i den billiga lägenheten inte har råd att flytta till något betydligt dyrare, betonar Terje Gunnarson.

Hälften betalar mer än 4. 000 i månaden

44 procent av de unga vuxna som flyttat hemifrån har mindre än 5 400 kronor i månaden kvar att leva på när hyran är betald.

19 procent av de unga som flyttat hemifrån får ekonomisk hjälp från föräldrar eller andra anhöriga.

30 procent av de unga som bor i hyresrätt har fått den genom offentlig bostadsförmedling, 25 procent genom kontakter.

Bland 20–23-åringarna bor 43 procent hos sina föräldrar, bland 24–27-åringarna bor fortfarande10 procent hos sina föräldrar.

De som flyttat hemifrån och inte har egen bostad bor betydligt trängre än de som har egen bostad.

41 procent av 20–27-åringarna är gifta eller sammanboende. Den andelen ligger stadigt sedan tio år.

Andelen som betalar mer än 4 000 kronor i månaden för sitt boende ligger ganska stabilt sedan tio år – på omkring 50 procent.

Opinionsinstitutet Skop genomför intervjuer med drygt 4 000 unga vuxna i Sverige – varav drygt 1 000 i Stockholm – på uppdrag av Hyresgästföreningen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.