– När vi tittar på andra våldssituationer där vårdpersonal angrips så ser vi emellanåt att vissa intagna hellre tar chansen när det är kvinnlig personal, säger säkerhetschefen Christer Isaksson.

Den brutala dödsmisshandeln av den kvinnliga vårdaren på Flemingsbergshäktet förklaras av Kriminalvården med enskilda misstag och dåliga säkerhetsrutiner.

Även om det största ansvaret läggs på mannen som angrep vårdaren var det en kedja av brister på häktet som gjorde att mannen fick tillfälle att angripa kvinnan. Till exempel hade den riskbedömning som gjorts av honom inte spridits vidare. Han skulle ha mötts av minst två vårdare.

Kriminalvårdens generaldirektör Inga Mellgren konstaterar att den 3 oktober var en mycket tung dag för Kriminalvården.

– Jag vill börja med att be de anhöriga om ursäkt för de misstag som har begåtts, sade hon när utredningen av dödsmisshandeln presenterades.

Huvudansvaret för att säkerhetsrutinerna inte fungerade läggs på häkteschefen Agneta Kempe och säkerhetschefen för häktet. Kempe lämnade sin post i tisdags.

Christer Isaksson säger att en hel del av de brister som hittats under utredningen kan finnas på andra häkten i landet.

– Men vi tror det är i mindre omfattning. Allt som vi har funnit vara brister under utredningen har vi pytsat ut till andra häkten för att de ska kunna lära, kontrollera och kunna täppa till samma luckor.

En del av brister hade redan noterats vid tidigare inspektioner av Flemingsbergshäktet, men inte åtgärdats tillräckligt mycket.

Flemingsbergshäktet ska moderniseras så att det farliga momentet byggs bort där en vårdare möter en intagen vid hissen och tar personen till rastgården. Kriminalvården återkallar även sin överklagan av Arbetsmiljöverkets beslut om stopp för ensamarbete.

Janne Rudén, fackförbundet Sekos ordförande, anser att Kriminalvården har dragit rätt slutsats när ansvaret läggs på de två cheferna. Han välkomnar också att överklagandet mot förbudet mot ensamarbete har dragits tillbaka.