Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Flickan med två ansikten

Erika Linder.
Erika Linder. Foto: Fredrik Etoall

Just nu är hon en av Sveriges mest synliga modeller. I en kampanj för ett stort klädföretag är hon både dam- och herrmodellen. Men nu säger Erika Linder hej då till Stockholm.

Hon har arbetat mycket utomlands ända sedan hon blev modell för tre år sedan. I tisdags lyfte planet från Arlanda som tog henne till Los Angeles. Det är inte första gången Erika åker dit för modellandet. Det mesta av arbetet som modell har hon gjort i USA eller i London.

Hon åkte till exempel utomlands för det som blev hennes första uppdrag. Då blev hon fotograferad i Paris som en ung Leonardo DiCaprio. Men för att inte hamna i ett fack försöker hon hålla en balans där hon blir fotograferad som man lika ofta som hon blir fotograferad som kvinna.

– Fast det är alltid herrplåtningen som sticker ut mest och det kommer den nog alltid göra, säger Erika.

Hon blev upptäckt vid en konsert vid Kungsträdgården som 14-åring och blev erbjuden att bli modell. Men hon kände att modellandet inte var något för henne.

– Då var det något jag inte riktigt var bekväm i. De var på mig ett tag efter det men det blev inget. Jag är inte ett jättestort fan av att 14-åringar står och sminkas och blandas in i size zero-idealet.

Först sex år senare, när hon var 21, började hon fundera på att göra något annat efter att ha läst juridik på gymnasiet och språk under ett år på universitetet. Erika ville prova något nytt och hörde av sig till modellagenturen som hade upptäckt henne. Som hon själv uttrycker det: när man är 21 år vet man mer vad man vill.

Många har nog redan sett henne i Katy Perrys musikvideo för låten ”Unconditionally”. De flesta kommer också under våren se henne i den nya JC-kampanjen där hon på en del bilder kommer att stå sida vid sida med sig själv som kvinna och man.

– Det kändes jättekul att få göra det. Framförallt för att det är i Sverige och jag har alltid känt att det har varit svårare att göra sin egen grej och bli respekterad för det här. Jag hoppas att det kommer att öppna för mig med mer herrplåtningar i Sverige, säger Erika.

Sedan hon var liten har hon ofta blivit misstagen för att vara kille. Hon klär sig oftast i herrkläder och menar att hon alltid har känt sig lite som en tomboy (pojkflicka) då hon förutom att gå runt i herrkläder också sportade mycket. Tills hon var 19 spelade hon mycket fotboll.

Det första året som modell handlade det om att hitta sig själv och en egen stil för att sticka ut. Men då Erika inte började som modell förrän hon var 21 så menar hon att hennes vilja var starkare än om hon kommit in branschen som 14-åring.

– När jag började som modell ville de ändra min stil lite. Liksom, att jag skulle ha mer högklackat på mig och sminka mig oftare. Jag har alltid känt att det har jag ingenting att vinna på, utan jag vill vara mig själv och fungerar inte det så fungerar det inte. Jag avskyr normer och sådant och jag alltid försökt varit mig själv.

Hur känns det att bryta mot sådana normer som finns?

– Grejen är att folk alltid frågar mig den frågan. Jag kör bara på och tänker inte så mycket på det, det får bli som det blir. När jag plåtas i USA eller i London så känns det som en normal grej, en dag på jobbet typ.

Hon har nu flyttat till Los Angeles. Erika har gjort många av sina modelljobb där och har flera vänner där också, fler än hon har haft i Stockholm sedan hon blev modell. Dessutom känner hon sig mer hemma där i sitt arbete.

– När jag har varit i LA så har jag känt att de fattat min look. Där handlar det mer om karaktär. Sen tror jag också att där kan man gå olika vägar. Ingenting är omöjligt.

I Los Angeles, med en större industri för modeller, så kommer hon kunna arbeta med större fotografer och få mer hjälp av modellagenturen för att göra sin grej som modell.

Fast hon kommer att sakna Sverige en del.

– Det finns nog alltid en speciell känsla hos svenskar som gör att man längtar hem. Jag älskar Sverige och jag kommer definitivt sakna den svenska sommaren och familjen. Men det känns som att man skulle fastna i karriären här.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.