Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Flykten från förorten – ”Hamnar i ingenmansland”

Foto: Emil Wesolowski

Förorten dräneras på social och kommersiell service. Där det en gång fanns bank, Försäkringskassa, apotek och konditori återstår en mataffär och en pizzeria.

– Det är en strukturell omvandling, särskilt när det gäller daglig service. Allt mellan city och utkantens externhandel tunnas ut, det hamnar i ingenmansland, säger professor Mats Franzén.

Texten har tillfogats en rättelse.

Försäkringskassan planerade en flytt från Hallunda men, som DN tidigare berättat, har myndigheten ändrat sig och stannar kvar. I de 21 förortsområden i Stockholms län som polisen har definierat som utsatta finns ett bankkontor i sex, ett Systembolag i sju och en polisstation i sex. Försäkringskassan finns bara i Hallunda.

Men flykten från förorten gäller inte bara områden som kallas ”utsatta”.

– Det är en paradox, mantrat är att bygga staden inåt och förtäta – men servicen drar sig utåt. Det intensifierades på 1990-talet när de externa köpområdena började få till exempel klädhandel, säger Mats Franzén, som är professor emeritus i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

De flesta förorter som är byggda från 1960-talet och framåt har ett centrum, om de är äldre kan servicen ligga mer utspridd.

Foto: Uppsala Universitet – Det fanns en planering och styrning av verksamheterna – framför allt från kommunerna – fram till 1970-talet. Standard var att förse ett område med en Ica- och en Konsumbutik, säger Mats Franzén.

Sedan, menar han, tappade Sverige förtroendet för planering. Den massiva kritiken av miljonprogrammet blev en kritik av planering och styrning.

Hur påverkar försämrad service ett område?

– Det mest påtagliga är när livsmedelsförsörjningen försvinner, då måste man förändra sina dagliga vanor. En hel del annat är man inte beroende av dagligdags, men är bra att ha i sin närhet, säger Mats Franzén.

Om servicen finns där man bor är det lättare att få – och upprätthålla – kontakt, menar han. Om man är igenkänd så vet personalen på till exempel Försäkringskassan och vårdcentralen vilka bekymmer man har.

Många serviceinrättningar – inte minst bankerna – vill att befolkningen utvecklar kontakter via nätet.

– Men då glömmer man bort att alla inte har tillgång till det. Kontanter kan man visserligen få ut när man handlar, men bara en liten summa, säger Mats Franzén.

Verksamheter läggs ned i förorten, andra har aldrig kommit dit.

– Om ett område får en problemstämpel så håller sig vissa verksamheter borta. Har du en verksamhet så väljer du helst ett ställe med en stabil kundkrets. Det blir en ond cirkel, särskilt om ett område har dåligt rykte, en nedåtgående spiral som är svår att vända, säger Mats Franzén.

Ibland beror utglesningen av service endast på att området har en åldrande befolkning, som har mindre pengar att röra sig med. I det fallet kan trenden vända, enligt Mats Franzén.

– Södermalm hade inte mycket kommers vid mitten av 1980-talet när antalet äldre var som störst. Men när de som var födda på 1910-talet och tidigare så småningom dog ut vände det, säger han.

Tidigare ingick en skola i varje förortsområde.

– Det är de här skolorna som tappar och underlaget blir mindre även för annan service, godisbutiken kanske måste slå igen. Ju färre människor som är hemma på dagarna – hemmafruar, skolbarn – desto sämre service.

Det är inte bara det fria skolvalet som påverkar dagbefolkningen i ett område, enligt Mats Franzén, utan också vårdvalet.

– Sambanden mellan bostad och verksamheter löses upp. Tidigare fanns en jämn utspridning av service över stan, nu har det till exempel skett en kraftig utglesning av vårdcentraler i söderort, de lönsamma patienterna finns norr om stan, säger han.

Om du skapar en marknad blir det utglesning på vissa ställen och förtätning på andra, menar han.

– Sverige är oerhört generöst mot dem som driver en utglesning. Sedan 1970 har vi fria öppettider, folk kan sätta sig i sin bil och åka och handla. I Tyskland till exempel är det inte så, där finns det mer service där människor bor, säger han.

Förorternas utveckling hänger också ihop med bilismen.

– Vi har ett extremt bilanpassat samhälle och ytterområdena är byggda för bilberoende människor.

Men framför allt, menar Mats Franzén, har ingen tagit ansvar för hur serviceutbudet ska se ut för ett område med kanske 8 000–10 000 invånare.

– Det finns inga normer, utformar man inte ens ett krav så får områden utveckla sig på egna premisser.

Går det att göra något åt flykten från förorten?

– Många områden är så tydligt begränsade att underlaget blir väldigt bestämt. Om man bygger ihop dem kan det ge underlag till mer service, säger Mats Franzén.

Foto i text: Uppsala Universitet

Läs mer.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.