Flera flyktingar än tidigare väljer att bo utanför storstadsområdena. I fjol vid den här tiden bodde 15 procent av alla som valt eget boende någon annanstans i landet. I dag är motsvarande siffra 25 procent.
- Vi betraktar det som ett trendbrott, säger Caroline Henjered, chef för Migrationsverkets asylmottagning.
- Under lång tid har koncentrationen till storstäderna varit stark, men nu etablerar sig asylsökande och de som fått uppehållstillstånd sakta men säkert på annat håll, säger hon.
- Och det är självgenererande, de anhöriga kommer efter.
- Man upptäcker helt enkelt att man har stora utvecklingsmöjligheter utanför storstadsområdena, säger Caroline Henjered.
I dag är 39.400 personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Ett system som kostar cirka tre miljarder om året att uppehålla.
De flesta i mottagningssystemet är personer som söker asyl eller har överklagat ett asylnej. Men en del har fått uppehållstillstånd och är ändå kvar eftersom någon kommunplacering inte kunnat ordnas ännu.
Endast hälften av dem som bor i storstadsområdena har sysselsättning, pluggar svenska, har fast jobb eller praktikplats.
Utanför storstadsområdena är det fler som har jobb eller studier att gå till.
Att många går och väntar och inte har något att göra ökar spänningarna bland dem som finns i mottagningssystemet.
Förra året rapporterades 131 så kallade incidenter av till exempel hot mot Migrationsverkets personal och hot eller våld mot annan sökande.
Rapporteringen för i år visar att antalet incidenter ökat, särskilt i samband med de så kallade återvändandesamtalen som sker inom Migrationsverkets lokaler.
Ändå är det allt fler, eller ungefär 40 procent, som återvänder frivilligt när de fått nej till uppehållstillstånd. I fjol var motsvarande siffra 30 procent.
Migrationsverket medverkar i 22 projekt ute i landet som syftar till att få fler människor i jobb.
- Vi får ett helt annat gensvar nu när vi vill samarbeta med kommuner och landsting. Fram för allt i områden där man har arbetsbrist, konstaterar Anna Wessel, expert inom asylmottagningen.
Projekten handlar om att till exempel ge jobb åt analfabeter samtidigt som de får undervisning i att läsa och skriva, om skogsbruk och om lantbruk.
Också asylsökande kan erbjudas plats i projekten.
- Om de får kunskap de tar med sig hem så är det bara ett mervärde, säger Caroline Henjered.