Familjen Aspetorp/Falk var ombord på HSC Gotlandia II när fartygen kolliderade.
”Folk slet i flytvästar och det blev en panikartad stämning” säger Sara Lena Aspetorp.
Passagerarna i den mindre av de två fartygen HSC Gotlandia II höll på att göra sig färdiga för landstigning i Nynäshamn när olyckan inträffade
- Det började gunga och helt plötsligt small det till, säger Sara Lena Aspetorp som med sin
make och Villemo, 2 år, satt i det mindre fartyget.
I kollisionen krossades fönsterrutor och stolar slets upp ur golvet längs med fartygssidan.
- Vi hörde att folk klämts fast, säger Sara Lena Aspetorp.
Maken Rickard Falk säger att det var tur att olyckan inträffade så nära hamn för då hade de flesta lämnat sina säten för att göra sig redo att gå i land.
- Det ropades ut att vi skulle sitta ner och ta det lugnt men det var med en darrig stämma så man blev inte lugn själv, säger Rickard Falk.
Torbjörn Rosdahl, som var ombord på det andra fartyget M/S Gotland, säger att färjan knappt lämnat hamnen när han och hustrun Lena hörde ett skrapande ljud.
- Vi tittade ut genom hyttfönstret och såg hur den här båtens för trycktes in i den lilla färjans högersida. Ett stort hål precis i linje med där människorna satt slogs upp.
Många ombord chockades och började gråta säger Torbjörn Rosdahl som dock tycker att personalen skötte sig väldigt bra under omständigheterna och fick alla att bli lugna.
- Det var läskigt och det känns otäckt när man tänker på alla i den andra båten. Det var den som fick de stora skadorna, säger Torbjörn Rosdahl.
Även Aurora Gabrielsson, 28, var ombord på M/S Gotland. Hon stod i fören med sin brorsdotter och tittade på dimman som snabbt tätnat när de lämnat hamnen.
- Vi såg det andra fartyget precis när det kom in framför oss. Det var väldigt nära, men vi trodde inte att det skulle hända. Det var otänkbart.
- Sedan gled vår färja sakta in i den andra. Vi hörde ett gnisslande ljud och såg hur metallen på den andra färjan trycktes upp och förstördes.
Strax därefter började människor omkring dem att skrika och gråta.
- Folk blev rädda. Men vi tog det lugnt. Min brorsdotter frågade varför alla skrek. Jag blev rädd först efteråt när jag fattat vad som hänt.
Efter drygt två timmar kunde de gå i land. Ännu strax före klockan 17 är de kvar i Nynäshamn.
- Vi vill till Gotland ändå. Men vi får ingen information om hur det ska gå till, säger hon.