Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Föräldrarnas utbildning avgör betygen

De åtta bästa skolorna i Stockholm har sedan 1998 höjt snittbetyget med nästan 33 poäng. I de åtta sämsta har det sjunkit med en halv poäng. ”Det är det mest otäcka jämställdhetsproblem vi har”, säger Anne-Marie Lindgren, som har följt betygsutvecklingen i mer än tio år.

I välbärgade Äppelviken låg genomsnittsbetyget i årskurs 9 förra våren på 270,3 poäng. Högst är 320. I fattiga Rinkeby var genomsnittet 128,3.

– Skillnaderna mellan de mest och de minst gynnade ökar hela tiden. Det är otäckt tydligt hur sociala faktorer styr betygen och allra tydligast är det i Stockholm, här är boendesegregationen mer långt gången än i de andra storstäderna, säger Anne-Marie Lindgren.

Hon har skrivit rapporten ”Varför växer skillnaderna?” för Arbetarrörelsens tankesmedja. Slutsatsen är densamma som i den undersökning Lärarnas riksförbund presenterade på DN Debatt i torsdags: skolan blir alltmer ojämlik.

– De mest gynnade har höjt resultaten kraftigt, de minst gynnade har legat still eller i vissa fall sjunkit något. Det handlar om Bromma, innerstaden och Mälarhöjden kontra Järvafältet och delar av söderförorterna, gamla arbetarklassområden som ytterligare har proletariserats, säger Anne-Marie Lindgren.

I de minst gynnade områdena finns lågt utbildade invandrargrupper, som naturligtvis startar med ett handikapp, menar hon.

– Men – och det är ett viktigt men – det är hoptrasslat. Man får vara försiktig med att bara koncentrera sig på etnisk bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå har en avgörande betydelse, det finns samband mellan resultat och yttre villkor.

I rapporten jämför hon, bland annat, Äppelviken och Rinkeby. Andelen högskoleutbildade i Äppelviken är 76,2 procent, i Rinkeby 20,2. Arbetslösheten är 1,4 procent i Äppelviken och 9,4 i Rinkeby. I Äppelviken har ingen socialbidrag, i Rinkeby är det 17,9 procent.

– Jag tror inte att pedagogiken är oviktig men min grundtes är: det räcker inte. Vi kan inte diskutera – och vi kommer inte åt – problemen i skolorna utan att diskutera situationen runtomkring, säger Anne-Marie Lindgren.

– Vi missar mycket om vi bara diskuterar det som en skolfråga.

Valfriheten har ökat konkurrensen mellan skolorna, menar hon, den skapar ett tryck på eleverna som inte enbart är av godo.

– Men det stör mig när vi i partiet (Socialdemokraterna) talar om det som om friskolorna är problemet. I helsike. Även utan friskolor skulle barnen på Gärdet gå i skola där och barnen i Rinkeby gå i skola i Rinkeby.

– Det är klyftorna och segregationen som gör att vissa barn har ohyggligt mycket sämre chanser. Eller som Hjalmar Branting sade: de får stanna i växten, säger Anne-Marie Lindgren.

Hon ser inga generella lösningar men talar om fler lärare, mer individualiserad undervisning och läxläsningshjälp, som hon menar är oerhört värdefull.

– Men ska vi kunna göra något åt de växande klyftorna i skolan måste vi ta itu med klyftorna i samhället, säger Anne-Marie Lindgren.

Ann-MArie Lindgren har skrivit

Ann-MArie Lindgren har skrivit rapporten ”Varför växer skillnaderna?”

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.