– Våra föräldrars utbildningsbakgrund påverkar oss, säger Faezeh Khalaji som jobbar för breddad rekrytering på Stockholms universitet. Bakgrund och utbildningstradition styr om man studerar vidare, oavsett vilken etnisk grupp man talar om, säger hon.
I sju år har arbetet med att bredda den sociala mångfalden på högskolan varit ett krav från regeringen. Trots anslag, projekt och satsningar har inte mycket hänt.
– Läget har generellt sett inte förändrats under de senaste tio åren, säger Örjan Hemström på Högskoleverket.
Enligt en Eurostudentundersökning hamnar Sverige i mitten på listan över den sociala spridningen på högskolan. Nederländerna, Finland, Spanien, Schweiz och Irland ligger över Sverige, och Tyskland, Estland, Bulgarien, Tjeckien och Slovakien längst ner.
I Sverige är mångfalden större på små och nya högskolor, och mindre på gamla universitet och elitinriktade högskolor. På Handelshögskolan i Stockholm har 76 procent av studenterna högutbildade föräldrar medan siffran på Södertörns högskola är 32 procent.
Faezeh Khalaji har haft fullt upp med att intervjua studenter från Stockholms universitet inför mentorsverksamheten Medvind som just dragit igång. Studenterna fungerar som mentorer för att motivera högstadieelever från studieovana miljöer att söka sig till högskolan.
Även på Handelshögskolan arbetar man med att bredda mångfalden.
– Vi har studenter som åker ut till skolor i landet och lockar sökande, säger Carina Aspenberg, kommunikationsdirektör på Handelshögskolan. Vi samarbetar även med Rinkebyakademin, träffar ungdomar och berättar vad man kan bli om man pluggar på Handels. Många känner inte ens till skolan.
På Södertörns högskola har man länge arbetat med frågan. Crister Skoglund var med från början i arbetet med att förändra den sociala snedrekryteringen när Södertörn startades 1996.
– Man måste tidigt identifiera nyckelpersoner när ungdomar gör val i livet, och påverka påverkarna, säger han.
De gick via lärare och rektorer i gymnasieskolorna, och skrev informationsbrev till föräldrar som inte talade svenska. Detta för att nå ut till alla, inte för att invandrargrupper är särskilt underrepresenterade.
– I stort sett är det samma andel, i invandrargrupper som bland etniska svenskar, som går från gymnasiet till högskolan. Men det skiljer mycket mellan olika grupper. Iranier läser i mycket högre utsträckning vidare än alla andra. I andra änden finns somalier.
– Många ungdomar tror inte att man får jobb om man pluggar vidare, bara studieskulder. Men i Danderyd vet de att om man inte läser så får man inget jobb. Det finns många föreställningar som påverkar, säger Crister Skoglund.
I år hade 76 procent av Danderyds 24-åringar börjat en högre utbildning. I Norrtälje var motsvarande grupp 30 procent.
Crister Skoglund är övertygad om att det går att förändra den sociala snedrekryteringen.I områden kring Södertörn där arbetet varit aktivt har mönstret förändrats. I Huddinge gick nästan dubbelt så många gymnasieelever till högre utbildning år 2005 jämfört med tio år tidigare. I Botkyrka var andelen 25 procent år 1995, och 45 procent tio år senare.