Har du haft sex med en annan man? Om en homosexuell asylsökande man får den frågan och svarar nej, är de troligt att han är gay då?

Migrationsverket har i två egenbeställa men externt gjorda granskningar kommit fram till att handläggare och beslutsfattare, som möter asylsökande och fattar viktiga beslut om deras framtid, har en uppfattning om homosexuella som allt för ofta bygger på fördomar, normer och stereotyper.

– Det är riskabelt om man tror att en hbt-person är en homosexuell man som har erfarenhet av att ha sex med andra män, eftersom det verkligen inte är verklighet för alla hbt-personer. Det kan få obehagliga konsekvenser om en del av bedömningen bygger på stereotyper, säger Sofia Sjö, som leder Migrationsverkets projekt ”Beyond the border” som syftar till att minska riskerna för att normer och idéer kring sexuell läggning och könsidentitet ska påverka asylprocessen.

I granskningen identifieras flera risker. Till exempel att det många gånger är svårt för asylsökande hbt-personer att berätta om sina upplevelser från sitt hemland på ett sätt som passar svenska ramar.

– Lagens kategorier heterosexuell, homosexuell och bisexuell är väldigt svenska och statiska och behöver inte alls överensstämma med den asylsökandes bild av sig själv, säger Sofia Sjö, till DN.se.

Granskningen visar också att handläggare saknar vägledning och är hänvisade till sina egna föreställningar om homosexuella, som kan vara snäva och begränsande.

Risken finns att hbt-okunskapen påverkar bedömningen av den asylsökandes trovärdighet, möjligheten att skapa förtroende och säkra en fullständig berättelse från den asylsökande, vilket kan leda fram till felaktiga beslut.

Inom projektet ”Beyond the border” har hittills 300 anställda inom Migrationsverket utbildats i normkritik. I höst ska ytterligare 100 personer utbildas. Framtidsplanen är att öka kunskapen och medvetenheten om hbt-frågor, normer och stereotyper inom hela myndigheten. Men exakt hur det ska gå till är inte klart.

I TV4:s nyhetsmorgon i söndags fick migrationsminister Tobias Billström frågan hur det kan komma sig att Migrationsverket har så dålig kunskap när det gäller hbt-personer. Han svarade att många svenska myndigheter fortfarande ser hbt-perspektivet som en ny och okänd fråga, men att Migrationsverket nu är på rätt väg.

– Om man ska kvalitetssäkra asylprocessen, vilket regeringen vill, är just information och kunskap helt avgörande, sade ministern.

Exakt hur många som söker asyl på grund av sexuell läggning vet ingen eftersom Migrationsverket inte får föra sådan statistik. Men enligt tidigare uppskattningar handlar det om cirka 300 personer per år, berättar Sofia Sjö.

– RFSL brukar prata om att de möter ungefär 50 asylsökande hbt-personer per år, det är antagligen inte alla. Och jag brukar tänka att det säkert finns fler hbt-personer i våra system som angett andra skäl till asyl.

Vilka möjligheter har hbt-personer att få asyl i Sverige?
– Man ska komma ihåg att det inte är läggningen eller könsidentiteten i sig som är grund för ett uppehållstillstånd, det handlar om välgrundad fruktan för förföljelse vid återvändande till ditt hemland. Och då är asyl ingen möjlighet utan en rättighet.

I år har Migrationsverket för första gången ett tält på festivalområdet under Pride med frågan om hbt-förföljelse och asyl i fokus. På torsdag klockan 14:30 kommer Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik till festivalen för att diskutera frågan.