Trenden är att bygga tätt och centralt och täppa till hål i stadsbilden. Bältet av förorter söder om tullarna ska bli en del av Stockholms innerstad. Men invånarna på Nybohovsberget värjer sig mot att bli innerstadsbor.
Nybohov är en nästan övertypisk förort. Bebyggelsen, som snart fyller 50 år, ligger som en mäktig borg uppe på berget, kryddad med uppstickande högre tornhus. För några år sedan byggdes tre punkthus intill den äldre bebyggelsen. Nu planeras omkring 200 nya bostäder i backen mot Liljeholmens nya köpgalleria och sjön Trekanten.
Det är i linje med den nya översiktsplanen för Stockholm som är inriktad på att bygga bort barriärer mellan förorter och att bygga stad även utanför tullarna.
Stadsbyggnadskontoret har fått många protestbrev mot den planerade bebyggelsen vid Nybohov.När DN träffar några av dem som skrivit egna inlagor och deltagit i det utlåtande som undertecknats av nästan 500 Nybohovsbor talar de sig varma för området uppe på berget. Här är det monumentalt på utsidan – med en vidsträckt utsikt för alla – och intimt på insidan av bostadsmuren. De går inte med på att deras område skulle må väl av att ”lyftas” med ny bebyggelse.
– Vi har valt att bo här för att det inte är innerstad. Här finns luft och rymd och träd, säger Annette Fahlsten som flyttat hit från Söder.
Det är i sluttningen mot sjön Trekanten de omkring 200 nya bostäderna planeras. En del kommer att nå över kanten och skymma den magnifika ”fyrverkeriutsikt” som är Nybohovsbergets signum. I sluttningen ska husen delvis byggas i blandskogen av ädla lövträd och mindre ädla granar mellan berget och sjön Trekanten.
– Det här är en riktig skog. När vi går till dagis ser vi rådjur ibland och vi vet var hackspetten håller till, säger Katrin Kasström som tycker det är konstigt att staden tänker bygga hus på en fotbollsplan och anlägga en ny i barnens pulkabacke.
David Aurelius anser att byggplanerna är ett hån mot allt vad lokal demokrati heter. Han ser också ett slags klassperspektiv bakom retoriken att ”lyfta” Nybohov med nya bostadsrätter med utsikt.
– I Smedslätten och Äppelviken finns det väldigt mycket tomrum. Men där verkar stadens styrande inte ha något intresse av att bygga.
Skönhetsrådet och Stadsmuseet har inte lagt sig i debatten om huruvida förorter ska förbli förorter eller en del av innerstaden. Båda är dock mycket negativa till planerna intill Nybohov, som bedöms ha mycket stora kulturvärden som exempel på en arkitektur som tar plats i stadsbilden på ett monumentalt vis.
Häromveckan var stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) i New York för att föreläsa om den nya ”promenadstaden”. Hennes intryck är att de flesta städer i dag bygger ut genom att låta staden växa ut över nedlagda industriområden och annan lågt exploaterad mark i centrala lägen.
– Vi bygger inte i grönområden. Vi bygger bort otrygga miljöer och tomrum. Visionen är en trygg, trivsam stad där det är angenämt att promenera och cykla. I dag är närförorterna byggda för bilen med motorleder som väldiga barriärer mellan stadsdelarna, förklarar Kristina Alvendal som gärna tröstar dem som värnar förorten med att det kommer att finnas många glest bebyggda områden kvar även i framtiden – en bit längre ut från city.