Sju grundskolor och lika många gymnasier i Stockholms stad sätter regelmässigt högre betyg än förväntat. Tolv skolor tycks vara mer restriktiva i betygssättningen än vad man kunnat vänta sig.
– Det finns enstaka skolor där man kan fundera över hur de tänker, säger Christer Blomkvist, chef för utbildningsförvaltningens inspektions- och analysenhet.
Skolverkets statistik tyder på att det inte finns någon generell betygsinflation för närvarande, men det finns naturligtvis en frestelse att konkurrera med höga betyg.
Stockholms stad har sedan sju år undersökt betygsättningen i 64 kommunala skolor, 44 grundskolor och 20 gymnasier.
Undersökningen visar att drygt var femte av de undersökta skolorna ger högre betyg än väntat.
Elevens betyg i 9:an jämförs med slutbetyget från gymnasiet, ett uppskattat samlat slutbetyg för skolans elever jämförs med de slutbetyg de faktiskt får. De fristående skolorna har bara varit med i undersökningen sedan läsåret 05/06 och finns därför ännu inte med i den fleråriga betygsjämförelsen.
Av de sju grundskolor som konstant satt högre betyg än förväntat ligger alla utom en i stadens ytterförorter.
– Jag tror att de skolor i socialt utsatta områden som avviker mycket är för snälla när det gäller att ge godkänt i de ämnen man måste vara behörig i, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).
Av de grundskolor som ger för låga betyg ligger de flesta i mer välbärgade kvarter.
– Där är nog kraven för höga, säger Lotta Edholm.
I ytterligare en rapport från förvaltningen jämförs betygen i årskurs 9 med resultaten i de nationella proven. En motsvarande och mer omfattande granskning av samma slag har gjorts hos Skolverket. Där skiljer sig resultatet mer hos friskolor än hos kommunala.
– Det största gapet gäller matematik, det är också det ämne där eleverna presterar sämst, säger Christer Blomkvist.
I kommunala Katarina Norra fick 75,4 procent av eleverna högre slutbetyg i matte än det resultat de hade i det nationella provet, i fristående Kulturama var det 64,9 procent och i likaså fristående Kunskapsskolan i Skärholmen var det 60,9 procent.
– Man kan inte säga att undersökningen bevisar något, det kan finnas andra förklaringar än en felaktig betygssättningskultur, säger Christer Blomkvist. Men det ger en misstanke som bör utredas.
Under nästa år ska Stockholm försöka rätta till den felaktiga betygsättningen, med riktade insatser till skolor som utmärker sig och med bättre stöd till lärarna.
– Det är jätteviktigt för unga människor att deras betyg är lika mycket värda oavsett var de har gått i skolan. Den vanligaste frågan jag får från elever handlar om betygssättning, säger Lotta Edholm.