Försäkringskassan tar hårdare tag mot fusk

Fusk och missbruk - se där en av Försäkringskassans svarta fläckar. Ingen vet egentligen hur stor omfattningen är. Det enda man kan vara säker på är att ju mer fusk man letar efter, desto mer hittar man.

De senaste fem årens utveckling talar sitt tydliga språk. År 2001 krävde Försäkringskassan att dess kunder skulle betala tillbaka 4,5 miljoner kronor som betalats ut felaktigt. År 2005, efter flera år av ökade kontroller och fokus på att hitta fel och fusk, vill Försäkringskassan ha tillbaka nästan 31 miljoner kronor av länets invånare.

Vilka effekterna blir av att mer än tredubbla antalet särskilda handläggare går det bara att spekulera över.

Men att hitta misstänkt fusk är inte detsamma som att få det belagt och därmed kunna kräva pengar tillbaka. Under förra året upptäcktes 2 515 fall av misstänkt bedrägeri, men bara 600 av dem resulterade i polisanmälan.

En välvillig tanke kan vara att fusket inte är så omfattande, utan att det ofta handlar om slarv eller andra fel. En annan tolkning är att det saknas resurser att gå till botten med ärendena, både hos polisen och Försäkringskassan - man lyckas helt enkelt inte bevisa missbruket.

De allra flesta som fuskar är vanliga människor, säger Stig Orustfjord, försäkringsdirektör med ansvar för Försäkringskassans kontrollsatsning.

- De förstår inte vilket allvarligt brott de begår, utan ser det ungefär som att gå över tiden med deklarationen eller åka gratis på t-banan. Det drabbar ingen fattig, resonerar de, och just nu sitter jag lite trångt till.

- I praktiken är man väldigt osolidarisk med de övriga i samhället.

- Samtidigt ska vi komma ihåg att en förkrossande majoritet är ärlig.

När SCB år 2003 undersökte svenskarnas attityd till fusk med den allmänna försäkringen var det sannolikt en och annan försäkringsdirektör och politiker som satte morgonkaffet i halsen.

Hela 50 procent av de tillfrågade trodde att det fuskades med socialförsäkringen. Och svenska folket visade sig ha en nolltolerans mot fusk. De sa ungefär: gör vad ni vill, samkör register, gör oanmälda hembesök. Möjligtvis kan ni låta bli att videofilma, berättar Stig Orustfjord.

- Vi insåg att vi var svenska folket svaret skyldiga och bestämde oss för att lägga upp ett kontrollprogram.

Internt talar man på Försäkringskassan numera om bedrägeri i stället för det mer trivialiserande "fusk", och policyn är att alla misstänkta ärenden ska polisanmälas.

Men varför denna satsning just nu? Problemet måste väl ha varit detsamma under många år? Försäkringskassan har alltid haft i uppdrag att stävja missbruk, påpekar Stig Orustfjord, men dagens offensiva satsning bottnar i en värdeförskjutning i samhället.

- På 1980-talet skulle myndigheter bli öppna och affärsmässiga, man började kalla folk för kunder. Rättvisa och korrekthet upplevdes som byråkratiskt och omodernt.

- Sedan kom finanskrisen och det uppstod en diskussion om samhällets begränsade medel. I den allmänna debatten hände något när Alf Svensson ifrågasatte att alla sjukskrivna verkligen var sjuka. En mängd debattörer krävde att han skulle be om ursäkt. Men det blev tydligt att det fanns en stor folklig debatt kring de här frågorna.

Försäkringskassan började göra kontroller, bland annat av uttaget av tillfällig föräldrapenning, tfp, som föräldrar kan ta ut för vård av sjukt barn. Så många som en av tio fastnade. I Stockholm hittade man 291 misstänkta fall. Hälften av fallen visade sig bero på slarv eller felaktig handläggning - men 139 gick till polisanmälan.

Det främsta arbetet med att motverka bedrägerier görs av varje enskild handläggare, betonar Åke Kärnell, chef på juristenheten på Försäkringskassan i Stockholms län.

- Vi ska se till att rätt ersättning betalas ut från början och att pengar inte betalas ut till någon som inte är berättigad till det.

Han framhåller återigen det som ofta glöms i debatten:

- Det är ett fåtal som fuskar. Och uppslutningen kring idén om allmän socialförsäkring är stor i Sverige.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut