Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Forskare fann höga ­halter läkemedel i Östersjön

Miljöforskaren Jerker Fick trodde inte att han skulle hita läkemedel i Östersjön. Han hade fel.
Miljöforskaren Jerker Fick trodde inte att han skulle hita läkemedel i Östersjön. Han hade fel. Foto: Jessica Ritzén

Inte en chans att vi hittar läkemedelsrester i Östersjön, tänkte miljöforskaren Jerker Fick.
Tyvärr hade han alldeles fel.
–  Högsta halterna fanns här vid Kastellholmen vilket kanske inte är så konstigt men vi hittade halter även mitt ute på havet, säger Jerker Fick.

Under sommaren har fartyget Tre kronor använts för att samla in prover runt hela Östersjön som sedan analyserats av forskare vid Umeå universitet. Till sin förvåning hittade de 23 av de 94 läkemedel som testades. Både antalet läkemedel och de högsta halterna hittades utanför Kastellholmen mitt emot Gröna Lund, tätt följt vatten utanför Visby och St Petersburg.

– Jag var säker på att vi inte skulle hitta några läkemedel. Det är väldigt ovanligt att ens leta efter läkemedel i havet, men vi fann rester både kustnära och på öppet hav, säger Jerker Fick.

Tre läkemedel dominerade utanför Kastellholmen, Karbamazepin mot epilepsi, Orfenadrin som är ett muskelavslappnade läkemedel samt hjärtmedicinen Flekanid.

– Stockholms invånare bidrar med 75 kilo av bara Karbamazepin i Östersjön varje år. Problemet är att det här är ett stabilt läkemedel som inte bryts ned när de väl kommer ut i miljön, säger han.

De överraskande fynden gör att forskarna nu ska följa upp studien med ytterligare vattenprover.

– Vid mättillfället var vattenflödet lågt ur Mälaren. Därför startar vi på måndag med att punktmarkera utflödet ur Stockholm för att få nya data.

Att halterna är höga just på Kastellholmen är egentligen inte konstigt, menar forskaren och pekar på ett berg bakom Kolskjulet där Bromma reningsverk släpper ut sitt avloppsvatten. På andra sidan vattnet vid Finlandsbåtarna har Henriksdals reningsverk sitt utsläpp.

Bara i Henriksdal samlas 900 kilo läkemedel årligen; hälften renas, resten släpps ut i havet. Ett forskningsprojekt för att öka reningsförmågan pågår just nu i en mobil pilotanläggning vid Käppala reningsverk på Lidingö. Där används en kombination av ozonering, som slår sönder farliga molekyler, och rening med aktiverat kol.

– Om man bygger till reningsverken kan man ta bort 98 procent av läkemedelresterna. Men det är också en kostnadsfråga. Det kostar mellan en till fyra kronor att rena en kubikmeter avloppsvatten, säger Berndt Björlenius, projektledare för Mistra Pharma vid KTH.

Hur farliga läkemedelsrester i haven är för såväl djur som människor är fortfarande inte fastställt. Men i somras kunde forskarna i Umeå visa att abborrar i sjöar som preparerats med lugnande medel blev djärva, närmast dumdristiga.

– Abborren blev orädd, lugn och harmonisk och åt mer och snabbare, men samtidigt utsatte de sig för stor fara och riskerade att bli uppätna. Det här visar hur komplexa miljöeffekterna av läkemedel är, säger Jerker Fick.

Högst läkemedelshalt vid Kastellholmen

Provtagningarna genomfördes av besättningen på briggen Tre Kronor som ingår i initiativet Hållbara hav vid flera platser i Östersjön under sommaren. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet och KTH.
Totalhalten av läkemedel:
Kastellholmen 169,2 ng/l
St Petersburg 15,2 ng/l
Öppet hav 2 ng/l