Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Forskare vill ge bonus till cyklister

Stockholmstrafiken del 3. Inför en omvänd trängselskatt och ge de som väljer cykeln framför bilen betalt. Bygg dubbelfiliga cykelmotorvägar och tillåt cyklar på tunnelbanan. Det är tre av förslagen från en grupp forskare på KTH som skissar på hur Stockholm ska bli en cykelstad i världsklass.

– Många studier visar på att varje krona som staden investerar i cykling får man tillbaka med ränta i  form av bättre folkhälsa, bättre miljö och mindre trängsel. Samhällen som underlättar för cykling gör en ren vinstaffär, säger Teo Enlund, en av ledarna för forskargruppen Green Leap på KTH som forskar om design och hållbar utveckling.

Under året har han tillsammans med doktoranderna Hanna Hasselqvist och Mia Hesselgren låtit tre bilburna Stockholmsfamiljer få testa hur det är att leva utan bil i  ett år, i projektet ”Bilfritt år”, som DN berättade om tidigare i höstas. Familjerna fick hyra miljö- och energismarta fordon, som elcyklar, ellådcyklar, elmoppar och eldrivna fyrhjuliga motorcyklar i stället för bilen. Utifrån de för- och nackdelar som familjerna upplevde under projektet har forskarna tagit fram skisser med konkreta förslag på hur staden skulle kunna ställa om för att få fler att ställa bilen och välja andra sätt att resa.

Ett av förslagen är en slags omvänd trängselskatt för cyklister.

– På motsvarande sätt som en bilist betalar trängselavgift när denne kör in i stan kan den som cyklar in i staden få betalt. Det handlar inte om pengar utan om ”poäng”. Poängen byter man sedan mot exempelvis cykelservice. Det kan handla om att få hjälp med att byta till dubbdäck, laga en punktering eller smörja kedjan, säger Teo Enlund.

”Betalningen” är inte bara praktisk utan även viktig som en gest.

– Allting handlar om signaler. Att den som tar klivet att börja cykla i  stället för att åka bil ska få en klapp i ryggen i stället för en spark i ansiktet, säger Teo Enlund.

Ett annat sätt är att se över den fysiska infrastrukturen som på sina håll lämnar en del i övrigt att önska. Cykelvägar som slutar i ingenstans, betongsuggor mitt i vägen, trafikfarliga korsningar, tvära kurvor och bristande snöröjning är vardagsmat för cyklister i Stockholms län.

– Barnfamiljerna som medverkade i projektet berättade att de ofta kände sig i vägen med sina lådcyklar och upplevde en otrygghet i att vistas i trafiken. Smala cykelbanor, tvära svängar, bilar och lastbilar som körde för nära upplevdes som ett problem, säger doktorand Hanna Hasselqvist.

Bland skisserna finns förslag på en satsning på tvåfiliga cykelmotorvägar, så kallade ”cykelartärer”, med en fil avsedd för snabbcyklister och en annan fil för de som cyklar i en mer maklig takt. Vägarna ska vara tydligt utmärkta i vägbanan och ha enhetliga skyltar som påminner om skyltningen för bilar.

– Familjerna upplevde att det ibland är lite oklart vilka regler som gäller när man cyklar. Det uppstår en krock mellan trafikregler och hur det fungerar i verkligheten. Det blir lätt lite anarkistiskt, säger doktorand Mia Hesselgren.

Foto: Propeller designFoto: Propeller design

Ett tredje sätt som kan locka fler att välja cykeln är att göra det tillåtet att ta med den i kollektivtrafiken, så som man får göra i bland annat i Skånetrafiken där cykel får tas med ombord på tågen i mån av plats.

– Det är viktigt att tänka på det som en integrerad mobilitet, säger Mia Hesselgren.

För att nå målet om att var femte resa i länet ska ske med cykel år 2030 krävs mer än stora ord och fina principprogram. Teo Enlund efterlyser en gemensam kraftsamling liknande den som Stockholms stad drev tillsammans med idrottsrörelsen och näringslivet i mitten av 1990-talet i syfte att få arrangera Sommar-OS 2004.

– Det behövs en samlad satsning där staden går ihop med kommersiella aktörer och intresseorganisationer, och att man menar allvar med att vilja få folk att börja cykelpendla i stället för att ta bilen, säger han och fortsätter:

– När Stockholms stad lanserade cykelmiljarden väcktes hopp, men de satsningarna har hittills inte märkts så mycket. Vi tror på att göra satsningarna samlade och spendera hela miljarden över ett år så att det händer grejer. Nu droppar man ut pengar här och där.

Så hur kommer det se ut i Stockholm framöver, blir det färre bilar i staden?

– Det måste det bli. Ska vi lyckas minska koldioxidutsläppen och ska vi ha en stad dit det ständigt flyttar in nya människor och som inte bara består av transporter, ja då måste vi ställa om, säger Hanna Hasselqvist.

– En helt bilfri stad är en utopi, men målet om att fler familjer inte ska behöver äga en bil är däremot ingen utopi, säger Mia Hesselgren.

Läs mer: ”Låt inte cykelvägarna ta slut vid kommungränsen”

Fakta. Det här vill forskarna satsa på

1. Infrastruktur. Satsningar på cykelvägar och cykelparkeringar krävs. Inför en omvänd trängselskatt för cyklister.

2. Normer. Bilnormen ifrågasätts. Hindren för att börja cykla ska bli färre och drivkrafterna förstärkas.

3. Service. Inrätta fler cykelverkstäder, även mobila verkstäder. Underlätta för att beställa hem varor och produkter till dörren liksom att få bort det som ska återvinnas.

4. Information. Öka kunskapen om cykling. Särskild satsning i  skolorna. Informera om trafik-regler, men även om vilken utrustning som behövs för vintercykling och om cyklingens fördelar framför bilåkande.

Projektet ”Bilfritt år” som de tre forskarna ingår i finansieras av Energi-myndigheten.

Källa: Hanna Hasselqvist, Mia Hesselgren, Teo Enlund, forskare vid KTH.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.