STOCKHOLM.
De rödgrönas förslag till ny vårdmodell, Hälsoval Stockholm, plankar majoritetens pågående arbete med att utveckla Vårdval Stockholm. Det säger Birgitta Rydberg (FP), landstingsråd för sjukvård och folkhälsa. ”Den stora skillnaden är att de säger nej till fria etableringar”, säger hon.
På torsdagen lade den rödgröna oppositionen i Stockholms län fram sitt förslag till ny vårdmodell. I den vill de främst ändra ersättningssystemet, så att de patienter med stort vårdbehov får mer resurser än de som är relativt friska. I den rådande modellen Vårdval Stockholm baseras vårdmottagningarnas ersättning till 60 procent på antal patientbesök, oavsett hur allvarligt sjuka patienter det rör sig om.
– Det de föreslår nu har den politiska majoriteten redan fattat beslut om, nämligen ett helt nytt ersättningssystem från 2011. De plankar vårt beslut, säger landstingsråd Birgitta Rydberg (FP) till DN.se.
Hon menar att förvaltningen just nu sitter och tar fram en ersättningsmodell som ska grunda sig på individens vårdtyngd, både gällande den fasta ersättningen och besöksersättningen.
– Och det är precis de två modeller som de rödgröna lyfter fram som vi uppdragit till förvaltningen att utreda vidare: Adjusted Clinical Groups (ACG) och Care Need Index (CNI). I september kommer vi att fatta det formella beslutet om det nya ersättningssystemet.
Kommer en ny ersättningsmodell att kosta mer?
– Nej, det skulle inte kosta mer i sig med ett annat ersättningssystem, säger Birgitta Rydberg.
De rödgröna vill dock avskaffa den fria etableringen, något som de borgerliga tycker fungerar väl.
– De vill inte släppa fram mottagningar som drivs utav personalen utan de vill bara ha landstingsdrift. Men facit så här långt är att vi har drygt 30 nya mottagningar och 120 nya husläkare i och med den fria etableringsrätten. De 120 husläkarna hade vi aldrig fått fram om vi inte haft fri etablering så att det har varit betydelsefullt med den konstruktionen, säger Birgitta Rydberg.
De rödgröna menar att den fria etableringsrätten bidrar till att öka hälsoklyftorna, eftersom det nuvarande ersättningssystemet inte gör skillnad på patienternas vårdbehov och mot bakgrund av det blir det oattraktivt att etablera sig i ett socioekonomiskt utsatt område där vårdbehovet är mer komplicerade.
Hur svarar du på den kritiken?
– Vi har i och med Vårdval Stockholm fått en kraftig besöksökning i så kallade utanförskapsområden, miljonprogramsområden där man tidigare hade en underkonsumtion av vård. Förra årets bokslut visar att man gör lika många besök i vården där som man gör i de mer välsituerade områdena, vilket bidrar till en mer jämlik vård än vi har haft tidigare, säger Birgitta Rydberg.
– Man måste också ha historieskrivningen klar för sig. Tidigare hade vi sex olika sjukvårdsdistrikt, med helt olika ersättningssystem, Därutöver var det en del vårdcentraler som upphandlats vid olika tillfällen och som då lyckats väl eller mindre väl med sin ersättningsnivå.