Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Frågor och svar, tiggarna i Stockholm

Gränspolisen, Rikspolisstyrelsen och DN:s Josefine Hökerberg svarar på frågor med anledning av DN:s granskning av tiggeriet i Stockholm.

Hur kan DN veta att familjen talar sanning?

– DN har kontrollerat faktauppgifter så långt det går genom att tillbringa tid med familjen, kontrollera id-handlingar och familjens kontakter med ideella organisationer i Sverige och i Rumänien, säger Josefine Hökerberg, reporter på DN.

Hur kan ni veta att familjen inte tvingas att tigga?

– DN har frågat familjemedlemmarna enskilt och jämfört deras berättelser och även skuggat familjen på avstånd. Familjen har låtit registrera sina id-handlingar på rumänska ambassaden i Stockholm och hos Stockholms socialtjänst, vilket tyder på att de inte är del av ett kriminellt nätverk, säger Josefine Hökerberg.

Hur många är tiggarna i Stockholm?

Det finns ingen som har i uppdrag att räkna och kontrollera tiggarna, men Peter Enell, kriminalinspektör vid Citypolisen, säger att tiggeriet i Stockholm ökat de två senaste åren.

– Nu för tiden är det aldrig tomt på de kända platserna utan folk byter av varandra och kommer hit i omgångar, säger han.

Vad säger lagen om tiggeri?

Tiggeri är lagligt i Sverige. Det är först när ofredande eller misstänkt människohandel kommer in i bilden som polisen kopplas in, men för att det ska ske krävs antingen:

– Att en tiggare uppför sig så påstridigt att det räknas som ofredande.

– Att polisen får en konkret misstanke om människohandel (tvingat tiggeri), säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen.

Är tiggeriet i Stockholm brottsligt?

– Den stora delen ser inte ut att vara det, men det är organiserat i form av att familjer reser ihop och kanske betalar någon för att organisera resan, hitta boende och platser man ska tigga på, säger Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen.

– Det som ser skumt ut för en vanlig Svensson är ofta rent praktiskt organiserat tiggeri. Man åker gärna ihop och samordnar tiggeriet, den som har bil kör runt de andra till olika platser och den som kan skriva och läsa hjälper till att växla pengar. Jag har inte sett något tecken på att någon skulle vara tvingad att tigga eller att det finns en stor chef, säger Peter Enell, kriminalinspektör vid Citypolisen.

Är inte organiserat tiggeri brottsligt?

– Så länge det är frivilligt är det inte kriminellt. Om personer betalar någon för att ta sig hit och lovar att ge personen en del av inkomsten handlar det snarare om en dålig affärsuppgörelse, säger Per-Uno Johansson, operativ chef på Gränspolisen.

Var bor tiggarna någonstans?

– DN:s arbete visar att en del av tiggarna bor inhysta i en och samma lägenhet, andra hyr en sovplats i en husvagn eller en bil. Det har också förekommit uppgifter om att det finns socialbidragstagare som letar tiggare i city som de kan hyra ut rum till för att tjäna en slant. En sovplats för en tiggare kan kosta allt mellan 18 och 150 kronor per natt, säger Josefine Hökerberg, reporter på DN.

Många av tiggarna i Stockholm är fattiga personer från Östeuropa. Är det lagligt för EU-medborgare att uppehålla sig i Stockholm och tigga?

– EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige i tre månader utan försörjning. Men eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det omöjligt att följa upp när någon reste in och hur länge han/hon har vistats i Sverige, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gräns­polisen.

När är tiggeri brottsligt?

– För att tiggeri ska vara brottsligt måste rekvisiten för människohandel vara uppfyllda, det vill säga personen måste ha blivit vilseledd, hit­tagen under falska förespeglingar, och tvingad. Ett typexempel är någon som lurats hit under förespeglingen att få ett arbete men i stället tvingas tigga och stjäla under bevakning, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gräns­polisen.

Är det brottsligt att fejka ett ­handikapp för att tigga?

– Det är ju närmast ett bedrägligt beteende, men alla vet ju att det är mycket skojeri i den branschen, så då får man skylla sig själv om man ger pengar, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen.

Vems ansvar är tiggeriet i ­Stockholm?

– Det är en politisk fråga, det är regeringen i sådant fall som ska ta ett initiativ att ändra lagen, säger Kajsa Wahlberg vid Rikspolisstyrelsen.

Vilka arbetstider har tiggarna?

– Många tigger från klockan klockan 07 till 19, men familjen vi följt brukar äta frukost hos Frälsningsarmén på mornarna och började tigga först klockan tio på förmiddagen, säger Josefine Hökerberg.

Hur kommer tiggarna från Östeuropa till Stockholm?

– Många kommer med buss från Rumänien direkt till Cityterminalen. Andra betalar någon för att samåka i bil eller husvagn, säger Josefine Hökerberg.

Varför kommer så många av tiggarna i Stockholm från samma område i Rumänien?

– Under februari månad kom en överväldigande del av tiggarna från området Arges i södra Rumänien. De flesta kände varandra, många var grannar. En del av tiggarna hade också kontakter som var etablerade i Stockholm, med personnummer och riktiga jobb, säger Josefine Hökerberg.

Har tiggarna varit i andra länder i Europa och tiggt?

– En del har varit det, andra inte. När Rumäniens gränser öppnades i och med EU-anslutningen 2007 åkte många romer till södra Europa för att arbeta eller tigga, men efter att krisen slog till har samma romer rört sig norrut, säger Josefine Hökerberg.

Har socialtjänsten några skyldigheter gentemot EU-migranter som vistas i staden?

– Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för alla som vistas i staden, vilket främst handlar om akut hjälp med mat eller boende, och i vissa fall hemresor, säger Fredrik Jurdell, socialförvaltningen.

Varför betalar socialjouren tiggarnas bussbiljetter hem till Rumänien?

– Om en person inte har några möjligheter att bekosta sin hemresa, och bedöms riskera att hamna i en förvärrad social situation om man blir kvar i Stockholm, kan det bli aktuellt med hjälp till hemresa. Inför varje beslut om hemresa gör socialjouren en så kallad nödprövning. För att få hjälp med bussresa hem genom nödprövning krävs det först att man varit hos sitt lands ambassad och bett om hjälp, men fått nej. Det är först när alla andra möjligheter är uttömda som socialförvaltningen träder in i nödsituationer, säger Fredrik Jurdell, socialförvaltningen.

Kan en och samma person få bussbiljetten betald av socialtjänsten vid flera tillfällen?

–I varje enskild fall görs en nödprövning som alltid föregås av en process  hos ambassaden, men sannolikheten att man ska få hjälp två gånger är väldigt liten.