När trängselskatt infördes på försök i januari 2006 var debatten så intensiv att en tjuga för att passera en kamera vid infarten till Stockholms innerstad tycktes vara världens viktigaste fråga. När skatten blev permanent i augusti 2007 var debatten mer lågmäld.
I dag är det ganska tyst om trängselskatten. Bilisterna betalar mellan 55 och 65 miljoner i månaden utan att knota så mycket. Varje månad skickas avier om en tilläggsavgift på 500 kronor till över 20.000 bilägare. Omkring 900 bilister per månad begär omprövning av sina avgifter och mellan 50 och 60 överklagar avgifterna.
– Spontant känns det som om trängselskatten blivit en ickefråga. Tilläggsavgiften på 500 kronor upplever många som hög, men det verkar som om de som råkar ut för den sakta blir färre, säger Birger Höök, direktör vid Transportstyrelsens trafikregister som har hand om trängselskattefrågorna.
Det finns ett förslag på att införa en expeditionsavgift på 70 kronor som ett lindrigare steg på väg mot tilläggsavgiften för den som glömmer trängselskatten. Av de bilar som passerar kamerorna slipper 28–29 procent skatt. Siffran ligger på en stabil nivå och beror till hälften på miljöbilarna, som är skattebefriade till augusti 2012 om de registrerades före den 1 januari i år.
Trängselskatten har enligt samstämmiga rapporter minskat biltrafiken över ”tullsnittet” med 18–20 procent. Det betyder mindre köer i trafiken, även om den som sitter i sin bil upplever att det ofta är väldigt trångt.
– Minskningen av trafiken har blivit lite större än vi räknade med och det är intressant att minskningen på omkring 20 procent uppnåddes redan efter ett par månader av försöket 2006. Sedan har minskningen legat på en stadig nivå, förklarar Jonas Eliasson, trafikprofessor på KTH och den expert som mest intensivt följt trängselskatten.
DN har låtit opinionsinstitutet Synovate fråga drygt 1.000 stockholmare om trängselskatten: ”Anser du att trängselskatten bör höjas, vara oförändrad eller sänkas?”
En majoritet – 53 procent – vill ha oförändrad skatt. 24 proc vill sänka den och 17 proc höja. 6 proc sade sig vara osäkra eller ville inte svara.
De som sympatiserar med Moderaterna och Kristdemokraterna är minst benägna att höja trängselskatten. En höjning har mest stöd bland vänsterpartister, miljöpartister och centerpartister. Borgerliga väljare som helhet är mer benägna att vilja sänka skatten än höja den, medan de som sympatiserar med oppositionen i något större utsträckning vill höja.
De som svarade att de vill höja trängselskatten fick också frågan hur mycket de tyckte att skatten skulle vara vid högtrafik. Nära hälften ville ha måttliga höjningar upp till 25 eller 30 kronor, men 20 procent kunde tänka sig 50 eller 60 kronor per passage i rusningstid.
Det enda säkra med trängselskatten är att den på sikt kommer att höjas. Den borgerliga alliansen aviserade i våras att skatterna bör indexhöjas efter 2012 och att det när Förbifart Stockholm är klar – 2020 enligt planerna – införs trängselskatt på Essingeleden. Inget annat parti har protesterat.
När trängselskatten i sig förlorat politisk sprängkraft koncentreras debatten kring eventuell skatt på Essingeleden och behovet av Förbifart Stockholm. Motståndarna talar gärna om att det blir mer köer i trafiken 2030 när Förbifarten är klar än det är i dag. Förespråkarna talar gärna om hur trafiken minskar på Essingeleden och i Stockholms innerstad om Förbifarten byggs.
– Sanningen är att det blir mer köer om Förbifarten inte byggs än om den byggs och att Förbifarten inte avlastar innerstaden särskilt mycket, säger Jonas Eliasson, som i likhet med många trafikforskare dragit slutsatsen att det behövs trängselskatt på Essingeleden relativt snart.
– Det skulle kanske inte minska trafiken med mer än 10 procent. Men de 10 procenten är skillnaden mellan en lugn dag med måttliga köer och det värsta fredagskaoset.