STOCKHOLM.
Stockholm, Södertälje, Botkyrka och Huddinge har tillsammans tagit emot drygt 75 procent av länets nyanlända sedan 1994. Samtidigt har de tre medelstora kommunerna Täby, Tyresö och Danderyd tagit emot två procent eller totalt 900 personer - tillsammans. Det visar DN.se:s kartläggning.
Helena Svensson, planeringssekreterare på Migrationsverket, ser flera problem med den snedvridna spridningen.
- När stora grupper kommer samtidigt kan man få vänta på introduktion och svenskundervisning och det kan vara svårt att få ett eget ordnat boende. Samtidigt kan väntetiderna till barnomsorg bli långa. Självklart uppstår flera problem om många kommer samtidigt till en kommun.
Södertälje är den kommun i Stockholms län som i förhållande till antalet invånare tagit emot allra flest asylsökande sedan 1994, totalt 6.670 personer. Under Irakkrigets mest intensiva år tog kommunen, som har drygt 84.000 invånare, emot fler flyktingar från Irak än hela Nordamerika. Kommunalrådet Anders Lago (S) är kritisk till det svenska asylsystemet, som han menar lägger allt för stor börda på ett fåtal kommuner. Samtidigt har han slagit larm om att situationen i Södertälje håller på att urarta.
I Stockholms län syns en stor skillnad mellan kommunerna i norr och söder. Södertälje, Botkyrka och Haninge har tillsammans tagit emot 12.300 nyanlända sedan 1994. Motsvarande siffra för de norra kommunerna Danderyd, Täby och Vallentuna är 800. Sammanlagt har Stockholms län tagit emot 44.800 flyktingar och anhöriga under dessa år.
Varför snedfördelningen är så stor har enligt Migrationsverket flera orsaker. Till viss del kan den förklaras av att kommunerna historiskt tagit olika stort ansvar för mottagandet. Men framför allt är det vi ser i dag en effekt av en lagändring som 1994 öppnade möjligheten till eget boende i väntan på uppehållstillstånd. Innan dess var det Migrationsverkets anläggningsboenden som gällde.
- Möjligheten till eget boende har i väldigt stor utsträckning visat sig påverka var folk valt att bo och inte. Man funderar själv över var man kan bo hos släktingar eller vänner i väntan på asyl, säger Helena Svensson.
Enligt statistiken bor de flesta sedan kvar när man väl fått uppehållstillstånd.
Till saken hör också att många som kommer till Sverige, kommer på anknytning. Av de nära 20.000 som fick uppehållstillstånd under 2009, hade nästan hälften fått tillstånd som anhöriga.
Som DN.se tidigare rapporterat är Stockholms stad mer segregerad än många andra europeiska städer. Och skillnaderna mellan olika områden tenderar att öka när tröskeln blir högre i innerstan samtidigt som människor när de får jobb väljer att lämna områden med stort utanförskap. Samma skillnader återfinns som kartläggningen visar i hela länet.
Svårast att komma in i samhället har man som nyanländ, varför uppdelningen riskerar att förvärras ytterligare när merparten av de nyanlända bosätter sig i några få kommuner.
Därför stänger vi av läsarkommentarerna.