Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Gå i land på fel plats kan bli dyrt

Intet ont anande lade de till vid Mällsten, en ö öster om Nynäshamn. Därmed begick de ett brott mot skyddslagen. De dömdes till dagsböter på totalt 77 700 kronor. Sedan förra året håller Försvarsmakten större uppsikt över sina skyddsobjekt i skärgården.

Skyddslagen finns för att skydda militära anläggningar från spioneri, sabotage och terrorism.

Men samtliga som fällts för brottet sedan förra sommaren hävdar att de inte haft något sådant uppsåt.

I stället har de tänkt fiska eller idka friluftsliv i största allmänhet. Antingen har de inte sett eller förstått att de vistats inom skydds­objekt där det råder förbud mot tillträde.

Men det argumentet räcker inte. DN har tagit del av fem fällande domar som avkunnats vid Södertörns tingsrätt sedan förra sommaren – för vissa av de dömda har besöket i skärgården blivit kostsamt:

• Sällskapet som lade till vid Mällsten, sju personer, dömdes att tillsammans betala 77 700 kronor för sitt tilltag.

• Ett sällskap bestående av en pappa, en dotter och dotterns pojkvän hade tänkt fiska nära Musköbasen. Totalt dömdes de till 10 000 kronor i dagsböter.

• En Musköanställd tog med sig sin tioårige son på en fisketur och genade över en fjärd nära Skramsösund. Kostnad: 13 500 kronor i dagsböter.

• Tre vänner tänkte sig fiska i vattnen kring Älvsnabbsbassängen. De dömdes till sammanlagt 9 000 kronor i böter.

• En man gjorde en båttur mellan Mjälbyfjärden och Skramsösund: 2 100 kronor i böter.

– Min uppfattning är att Försvarsmakten inte hade så noggrann bevakning tidigare, men att militärpolisen sedan förra året patrullerar och ingriper mer organiserat än de gjorde förut, säger kammaråklagare Robert Barrefelt som väckt åtal i fyra av de fem fallen.

En orsak till att skyddsområdena inte respekteras kan vara att det finns en allmänt utbredd uppfattning om att det knappt finns några militära anläggningar i Stockholms skärgård kvar längre. Försvaret har också gradvis lättat på förbuden och bland båtfolk snackas det om att man nu får gå i land på vissa öar som tidigare varit skyddsobjekt.

På Mällsten uppfattade det dömda sällskapet att ”bryggorna var förfallna och ön gav ett övergivet intryck”. Sjökortet hade inte gett dem någon vägledning och de skyltar de såg tyckte de var svårtolkade – de handlade främst om fotograferingsförbud, menade de dömda till sitt försvar.

De erkänner dock att de var där – men förnekar med emfas brottsligt uppsåt.

Men det faktum att den stora förbudsskylten ”blåst bort eller på annat sätt försvunnit” är inte tillräckligt för att fria båtfararna.

Tingsrätten konstaterar att sällskapet både lagt till och tillbringat en ”icke obetydlig tid” på ön och att det fortfarande fanns mindre skyltar som förkunnade tillträdesförbudet.

Kammaråklagare Robert Barrefelts uppfattning att det är försvarsmakten självt som effektiviserat bevakningen av skyddsobjekten förnekas dock av Peter Rosengren, kapten och säkerhetschef på amfibieregemetet:

– Vi har alltid haft uppsikt och polisanmält överträdelser, men det har oftast inte lett någonstans. Nu har vi möjligen blivit bättre på att skriva rapporter, militärpolisen lämnar i stort sett färdiga utredningar till åklagarmyndigheten och då hamnar förstås saken i ett annat läge, säger han.

Robert Barrefelt är tämligen säker på att de nu dömda lagöverträdarna helt enkelt inte visste bättre:

– Många känner inte till reglerna, eller så tror de att de har förändrats. Det är inte heller omöjligt att människor har gått i land och till och med övernattat på vissa platser tidigare utan att det hänt någonting. Då tror man förstås att det är okej, säger han.

Varken åklagarmyndigheten eller Försvarsmakten säger sig vilja ”sätta dit helt vanliga människor som i övrigt inte är brottslingar”.

– Men en lag är en lag och just den här finns till för att skydda hemlig utrustning, men också för att skydda allmänheten från områden där det till exempel bedrivs skjutövningar. Men det är uppenbart att vi behöver informera mer om vad som gäller, säger Robert Barrefelt.

Säkerhetschefen Peter Rosengren tror också att det finns ett mått av nonchalans hos båtfolket:

– Man ser skyltarna som finns uppsatta, men man struntar i dem. I de fall det skulle saknas skyltar tar vi givetvis på oss det, men det tillhör ovanligheterna, säger han.

Fakta.

Tänk på att:

Landområde med tillträdesförbud är inte utmärkta på karta eller sjökort. Skyddsobjekts­skyltar finns vid områdets gräns (ofta staket eller strandlinje).

Skyddat vattenområde finns ofta markerade i sjökort, navigera efter ett aktuellt sjökort. Bojar eller prickar märker ut gränsen.

Följ skyltningen, den gäller.

Brott mot skyddslagen

Ger dagsböter. De regleras dels efter hur allvarlig överträdelsen uppfattas (antalet dagsböter) och hur mycket den dömde tjänar (storleken på dagsboten).

Övervakning av

skyddsområden

Kan göras av militärpolis, kustbevakning och skyddsvakter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.