- Det saknas långsiktiga och hållbara strategier för att fånga upp barn och ungdomar som har problem. Man låter dem slås ut från skolan och man sätter inte in tidiga insatser. Det finns öar av gott arbete men det behövs mycket, mycket mer, säger Carin Götblad till DN.se.
Just att hindra unga från att hamna i utanförskap är en av de största utmaningarna i länet, menar hon. Polisen har genomfört en rad satsningar de senaste åren, men utan kommunernas vilja går det inte, menar länspolismästaren.
- Jag har fått kraftiga önskemål från kommuner om fler poliser. Samtidigt kan jag se att samma kommuner har stängt fritidsgårdarna och dragit in ungdomarnas verksamheter. Det är sorgligt att man bara vill satsa repressivt. Det går inte jag med på, så jag har faktiskt villkorat och sagt ni får ett poliskontor, men vad satsar ni? säger hon.
Den viktigaste nyckeln, menar Carin Götblad, är skolan. Och här har man misslyckats, anser hon.
- Stora grupper av killar klarar inte skolan. Och forskningen visar att det är den starkaste indikationen på att man hamnar i ett liv i utanförskap med risk för en kriminell livsstil. Skolan måste anpassa sig efter de här killarna, så att man jobbar utifrån deras behov, säger hon.
Carin Götblad anser också att samarbetet med fritidsledarna måste blir bättre. Det är ofta den yrkesgrupp som har tätast och bäst kontakt med de ungdomar som skolan misslyckats med.
Dessutom anser hon att socialsekreterarna borde jobba mer ute på fältet, där ungdomarna är. I den regeringsutredning som hon presenterade för några veckor sedan föreslår hon att alla kommuner ska inrätta särskilda sociala insatsgrupper, som koordinerar skolans, polisens och socialtjänstens arbete.
- Inom polisen har vi satsat på aktionsgrupper mot den grova brottsligheten. Jag menar att det även behövs aktionsgrupper med social profil. Så fort det är repressiva saker så spänner alla musklerna och det ska vara så offensivt. Det normala borde ju vara att man känner ännu mer så när det gäller det förebyggande arbetet, säger hon.
Hon säger sig ha fått positiv respons för sina utredningsförslag, både från privatpersoner och politikerna i Stockholm. Många stadsdelar har också kommit en bra bit på väg, menar Carin Götblad. Förra höstens bränder, som spred sig i Göteborgs och Malmös förorter är ett exempel.
- Här lyckades vi hålla emot i Stockholm, trots att vi har flest riskområden. Det berodde på att vi jobbade så aktivt med att snabbt organisera alla lokala krafter vi har, säger hon.
Hon anser, precis som forskarna, att många har en felaktig bild av brottsligheten och våldet. Många har en uppfattning att det bara blir värre och värre. Så är det inte, menar länspolismästaren.
- Nej, det vi kan se är att till exempel överfallsvåldtäkterna har minskat, misshandelsbrotten har minskat och personrånen har minskat de senaste åren, säger hon.
- Samtidigt har de kriminella gängen etablerat sig i Stockholm. De fanns inte här för tio år sedan. Det är mc-gäng, etniska gäng och fängelsegäng som ägnar sig mycket åt våld, hot, utpressning och trakasserier, främst mot varandra. Och det här är brott som sällan anmäls, vilket gör att vi har ett mörkertal som ingen följer i dag.
De trygghetsundersökningar som gjorts visar att ungefär var fjärde kvinna känner sig otrygg när de är ute sent på kvällen. Men enligt Carin Götblad finns det även många unga killar som är rädda, fast de kanske inte vågar uttrycka det.
- Jag tror att män är räddare än vad de säger. Det är inte riktigt okej för en ung kille att tala om att man är rädd. Men jag vet att många tonårskillar och unga män är jätterädda, ibland på goda grunder, säger hon.
Carin Götblad menar ändå att Stockholm i grund och botten är en trygg stad. Hon är kritisk till hur media ibland överdriver och dramatiserar våldet. Men de flesta löper väldigt liten risk att utsättas för oprovocerat våld.
- Jag brukar säga så här: Om du undviker att gå hem ensam full på nätterna, kille som tjej, då är det inte farligt, säger hon.
Möjligheten att kommentera den här artikeln är avstängd. Det här är våra skäl.