Eleverna skulle lära sig att meka med bilar i verkstadslokaler med riktiga smörjgropar. Fortfarande, ett halvår efter skolstarten i höstas, håller Yrkesgymnasiet i Stockholm till i ett kontorshus på sjätte våningen, granne med Essingeleden.
Trots att utbildningen har saknat verkstadslokaler har den ändå fått full ersättning som vanliga gymnasiala yrkesprogram under hösten. Den utbetalade skolpengen, på mellan 75 000 och 138 000 kronor per elev och år, är hög för att företaget ska klara av investeringar i maskiner och verkstadslokaler som teoretiska program inte behöver. Totalt räknar man med bidrag från kommunen på 13 miljoner kronor för 127 elever, enligt en intern budget som DN tagit del av.
Men i brist på lokaler för yrkesämnena och praktik har byggelever bland annat fått spika på en privatpersons friggebod.
– Det har varit katastrof. Vi har slösat bort en hel termin, säger byggeleven Josef Arian, 19 år, ordförande i skolans elevråd.
På gymnasiet, som ägs av friskolekoncernen Thorengruppen, finns en stor mix av lärlingsutbildningar, bland annat bygg, frisör, el och omvårdnad. Thorengruppen är i dag en av de större friskolekoncernerna i Sverige, inte minst inom lärlingsutbildningar där den numera driver skolor på fem platser i landet. Här ska eleverna få minst hälften av studierna förlagda till riktiga arbetsplatser, enligt bolagets marknadsföring. Ändå har etableringen fått en kaosartad start på flera håll.
I tisdags sade rektor nummer fyra upp sig från Yrkesgymnasiet i Stockholm – och han är inte ensam. Lärarna har vandrat ut och in och ett 30-tal elever har lämnat skolan sedan starten. Av dagens 20 anställda har 12 börjat arbeta efter nyår.
– Vi hade svetslärare som i princip vände i dörren när de insåg att vi inte hade riktiga verkstäder, säger den nyligen avhoppade rektorn Jan Sjunnesson.
Skolinspektionen har fått en anmälan från flera elever på Yrkesgymnasiet i Stockholm, men även Huddinge som inte haft någon skolbyggnad. Trots de omfattande problemen planerar Thorengruppen att starta fem nya lärlingsutbildningar i höst och har dessutom skickat in över 30 nya ansökningar om nya skolor samt utökningar av befintliga gymnasier runt om i landet. Skolan i Sollentuna, som tar emot sökande inför hösten, marknadsför lokaler på hemsidan som man ännu inte har kontrakt på, visar DN:s granskning.
Efter elevernas anmälan av Yrkesgymnasiet i Huddinge och Stockholm valde Skolinspektionen att tidigarelägga sin kontroll och upptäckte då flera missförhållanden.
– Det är allvarligt att det inte har funnits lokaler under hela höstterminen. Det är också väldigt allvarligt att man inte har upprättat åtgärdsprogram under höstterminen, säger Andreas Spång på Skolinspektionen.
Dessutom har elever som skulle gått på Yrkesgymnasiet i Huddinge klumpats ihop med eleverna i lokaler i Stockholm, vilket strider mot reglerna och tillståndet man fått. Skolinspektionen överväger nu att vidta ytterligare åtgärder.
Ingen elev har ännu fått något betyg, eftersom kurserna är utspridda över ett år. Dessutom har eleverna i de flesta fall själva fått söka praktikplatser under hösten, trots att Thorengruppens marknadsförare sagt att de haft väl upparbetade kontakter.
– Det har verkligen varit kaos. Ändå har jag arbetat på behandlingshem, säger Ulrika Molin, före detta vårdlärare.
Även på andra orter i landet där Thorengruppen startat lärlingsutbildningar har man haft liknande problem, i synnerhet med lokaler.
På Yrkesgymnasiet i Linköping, som etablerades i höstas, har Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) reagerat. Sedan 2009 har den försökt etablera kontakt med Thorengruppen men misslyckats. Först i höstas fick man träffa en lärare och larmade då Skolinspektionen.
– Det var väldigt rörigt. Vi fick intrycket att skolan inte riktigt var färdig och vi fick inte träffa byggeleverna vid det tillfället, säger Pierre Andersson på BYN Östergötland.
Både i Skellefteå och Umeå fanns inte särskilda lokaler för elevernas yrkesinriktning, enligt Skolinspektionens protokoll. I Skellefteå fick till och med eleverna själva vara med att färdigställa sin egen lokal