Mellan Globen och Skanstullsbron ska en ny innerstad med bostäder, kontor och butiker växa upp. Gullmarsplan är ett strategiskt viktigt område när innerstaden ska växa söderut utanför tullarna. Den gigantiska trafikapparaten ska däckas över och ge plats för den nya stadsdelen.
Gullmarsplan av i går var ett stadsdelstorg i utkanten av ett bostadsområde. Gullmarsplan av i dag är en stor bussterminal och en gigantisk knutpunkt för vägar och spår. De flesta människor här är på väg härifrån och området söder om Skanstullsbron beskådas mest genom rullande fordons fönster.
I framtiden ska Gullmarsplan vara ”sammanhållen, tät och variationsrik stadsbygd” för att citera den översiktsplan för Stockholm som ska upp för beslut i kommunfullmäktige i höst. Gullmarsplan är en viktig del i den förvandling av Stockholm söder om söder från förort till stad som blir en dominerande del i huvudstadens utveckling de närmaste 20–30 åren.
– Det finns ett enormt sug efter att bo i stad. Visst kan vi bygga en del i innerstaden, men om Stockholm ska utvecklas som stad måste innerstaden växa utanför tullarna, betonar stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M).
De första idéskisserna för förvandlingen av Gullmarsplan har arbetats fram på stadsbyggnadskontoret.
Vyn från Globen mot Södermalm med Skatteskrapan blir helt förändrad i framtiden. När bilköerna på Nynäsvägen däckats över förvandlas Skanstullsbroarna till broar över ett smalt vatten mellan två innerstadsstadsdelar.
– Vi tänker oss en varierad stadsbygd där grunden är relativt låga hus som harmonierar med dagens bebyggelse. Sedan kan det sticka upp högre hus på olika ställen, men snarare 10 än 40 våningar, betonar Kristina Alvendal. En viktig grund för bebyggelsen vid Gullmarsplan blir att det ska finnas butiker, kaféer och annat i bottenvåningarna. Gator med bostäder ända ned till marken har en tendens att bli livlösa och otrygga och kring knutpunkten Gullmarsplan borde det finnas en marknad för ett omfattande och varierat butiksliv.
Kristina Alvendal har ofta talat om ”Promenadstaden” som ett mål i utvecklingen av Stockholm. Hon och andra som vill bygga ut innerstaden ser ytterstaden som olika bostadsområden längs tunnelbanelinjer med döda ytor mellan. Hon ser också ett virrvarr av vägar som ofta omges av tomma gräsfält eller enstaka träd och skulle göra sig bättre som stadsgator kantade av hus. Att bygga innerstad utanför tullarna är dock inte helt okontroversiellt. Det projekt som är mest omstritt av dem som är på gång är Års-tafältet.
Många som bor i grannskapet ser fältet som en viktig oas och de minns att kommunfullmäktige en gång enhälligt bestämt att fältet skulle bli landskapspark.
Oppositionen är inte heller odelat förtjust i en ny stadsdel med stadspark. Hur boende och oppositionspolitiker tar emot planerna på en ny stadsdel vid Gullmarsplan får framtiden utvisa.
– Det här är ännu på idé och skisstadiet och planeringen kommer att ta flera år. Men den som försöker gå mellan till exempel bussterminalen och Hammarby sjöstad upptäcker snabbt att det finns mycket tomma ytor och att stadsdelarna inte alls hänger ihop. När jag talar om promenadstaden är det just en stad som hänger ihop och en stad som är trevlig och trygg att promenera i, säger Kristina Alvendal.
Vad tycker du? Kommentera och diskutera i kommentarsfältet.