Den 12 november skrev DN om sjuksköterskestudenternas upprop. Kravet på 24.000 kronor i ingångslön formulerades i ett brev som studenterna ville överlämna till sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (M), som skickade det vidare till landstingsrådet Anna Starbrink (FP).
Kravet har inte fått gehör men de snart examinerade sjuksköterskorna accepterar inte den erbjudna lönen på 21.000–21.500 kronor. Närmare 300 studenter från bland annat Röda korsets högskola, Sophiahemmet högskola och Ersta Sköndal högskola har skrivit på uppropet. Det innebär att det kan bli väldigt svårt för sjukhusen att hitta vikarier.
– Alla tjänar på om vi som kommer in som nya får upp våra löner. Yrkesverksamma sjuksköterskor tycker att det vi gör är fantastiskt och vi känner ett starkt stöd, säger Ulrika Blumfelds, en av sjuksköterskestudenterna.
Gruppen menar att det finns en löneöverenskommelse vid storsjukhusen i staden, vilket skulle slå ut kollektivavtalet om individuell lönesättning. Vid över 50 av 70 anställningsintervjuer ska det ha uttalats att högsta lönen för en nyutexaminerad sjuksköterska är 21.500 kronor.
Lena Freijd, personaldirektör vid Karolinska universitetssjukhuset, förnekar en sådan uppgörelse. Hon uppger att det är ”riktlinjer”.
– Jag har ingen anledning att misstro dina källor. Det finns dock nyutexaminerade som får högre lön beroende på tidigare yrkeserfarenhet, säger Freijd och menar att sjukhusets ambition är att öka lönespridningen.
Jon Gunnarsson Ruthman, 26, är en av de sjuksköterskor som har fått nog. Efter ett och ett halvt år på Karolinska i Solna förberedde han sig för ett par veckor sedan för ett lönesamtal. Han erbjöds 21.500, en ökning med 1.000 kronor som skulle gälla i två år.
Det slutade med att han förra veckan sa upp sig, efter att ha föreslagits ytterligare 1.000 kronor.
– Jag gjorde det i protest mot hur våra så kallade lönesamtal går till och hur mitt yrke värderas. Min närmaste chef kallade det ”en aggressiv handling” och jag har nu blivit kallad till personalavdelningen, säger Gunnarsson Ruthman.
Samtalet är planerat till måndag den 19 december och han har blivit ombedd att ta med sig två fackliga företrädare.
Gunnarsson Ruthman tror att det är två mejl han skickade ut till sina kolleger, ett före lönesamtalet och ett efter, som har lett till att han har kallats till mötet.
– I första mejlet ville jag uppmuntra mina kolleger att ställa högre krav. Det är brist på oss och studenterna som går ut får högre lön än vi erbjuds efter flera års arbete. I andra mejlet berättade jag varför jag valde att säga upp mig, förklarar han.
Snart därefter, den 9 december, kom verksamhetschefen Per Lindmarkers veckobrev, där han bland annat skrev:
”Den som ägnar sig åt vårdyrken i första hand för att tjäna pengar har valt fel bransch och kan med fördel arbeta på ställen där det är pengar som räknas mest. Jag hoppas att de flesta som arbetar med vård av människor gör det för att det känns meningsfullt i sig, men självklart skall ersättningar och andra arbetsvillkor vara rimligt bra även inom den offentligt drivna vården.”
– Han skjuter sig i foten genom att uttrycka en så förlegad åsikt om att sjuksköterskans jobb är ett kall. Vår empati och vilja att hjälpa människor ska belönas och inte vara ett skäl till att hålla våra löner nere. Vi har ansvar för människors liv. Jag har legitimation och om jag gör något fel så riskerar jag att bli av med den. Det ansvaret måste återspeglas i lönesättningen, svarar Jon Gunnarsson Ruthman.
Ni tipsar vi granskar. Mejla stockholmstipset@dn.se