STHLM

Handelskammaren vill bygga bostäder i naturreservat

Sedan 1995 har det bildats naturreservat som omfattar 35.000 hektar i Stockholms län, enligt Handelskammarens rapport.
Sedan 1995 har det bildats naturreservat som omfattar 35.000 hektar i Stockholms län, enligt Handelskammarens rapport. Foto: Pontus Lundahl TT

Handelskammaren vill riva upp flera naturreservat och ta bort kommunernas rätt att bilda naturreservat. Anledningen: få fram nya bostäder. Naturskyddsföreningen anser att de som hävdar att naturreservat är ett hinder för bostadsbyggandet pratar i nattmössan.

Den snabba folkökningen kräver väldiga satsningar på nya bostäder de närmaste åren i Stockholms län. Om trenden från de senaste fem åren består betyder det att Stockholms län har ökat befolkningen med 500.000 personer till 2030. För de nya invånarna krävs omkring 150.000 nya bostäder till 2030. Samtidigt räknar bland annat länsstyrelsen med att Stockholms län har en ”bostadsskuld” på över 100.000 bostäder för att det byggts för lite i många år.

De nya bostäderna kräver en hel del mark. Näringslivsorganisationen Stockholms handelskammare har i flera år riktat kritik mot att de så kallade gröna kilarna som likt fingrar går in från landsbygden mot Stockholms centrala delar är ett hinder för storstadens tillväxt. Nu har Handelskammaren i en rapport synat naturreservaten. Slutsatsen är att en del av naturreservaten inte har så stora naturvärden och att flera främst skyddats av kommuner för att hindra bostadsbyggande.

– Vi är inte motståndare till natur. Men bostadsintressena får hela tiden vika för andra intressen och vi ser en tydlig tendens på senare år att det bildats många tätortsnära naturreservat. En del av dem skulle kunna bli riktigt bra bostadsområden nära kollektivtrafik, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Handelskammaren.

Mårten Wallberg, ordförande i naturskyddsföreningen i Stockholms län, har inte läst rapporten men känner igen tongångarna.

– De här åsikterna hörs allt oftare. Men att påstå att naturreservaten är ett av de största hindren för bostadsbyggande är att prata i nattmössan. Det finns mycket mark att bygga på som inte är skyddad och inte har naturvärden. Dessutom är närhet till naturen en viktig livskvalitet för många, det syns inte minst i mäklarnas annonser, säger Mårten Wallberg.

I rapporten har Handelskammaren räknat ut att det sedan 1995 bildats naturreservat som omfattar 35.000 hektar i Stockholms län. Samtidigt har 7.000 hektar gått åt till bostäder, beräknat utifrån att de nya bostadsområdena i genomsnitt haft en täthet av en tredjedel av Hammarby sjöstad.

Handelskammaren önskar att några naturreservat, bland annat Rinkebyskogen i Danderyd, Bogesundslandet i Vaxholm och en del av Gömmarenreservatet i Huddinge frigörs för bostadsbyggande. På sin bruttolista har organisationen 100.000 nya bostäder i 17 områden som är naturreservat eller där skydd diskuteras. På listan finns mycket kontroversiella förslag om att bygga på Norra Djurgården norr om Husarviken, i Årstaskogen, i Långängen-Elfvik på Lidingö, på Norra Gärdet och Järvafältet.

– Man ska se det här som en lista på exempel. Det finns säkert andra platser som är lika bra att bebygga som de på vår lista, säger Daniella Waldfogel.

Handelskammaren vill att den rätt att bilda naturreservat – som kommunerna fick i den nya plan- och bygglagen från 1999 – upphävs och att bostadsbyggande jämställs med andra viktiga samhällsintressen, som att skydda natur och kulturhistoriska platser.

– Det skulle urholka det kommunala planmonopolet. De som planerar och bygger bostäder vill ha klara spelregler. Ett naturreservat är en klar regel om att där ska det inte byggas. Det är också viktigt för många att veta att det finns ett naturområde som är skyddat i närheten när de väljer var de ska bo, säger Mårten Wallberg.

Foto: Helena Shutrick

Fakta. Det finns bostadsplaner

Det är en myt att kommunerna inte planerar för nya bostäder. Det har länsstyrelsen slagit fast efter att ha räknat ut att det från januari 2012 till januari 2016 togs fram detaljplaner för 129.917 bostäder i Stockholms läns kommuner. Sundbyberg, Järfälla och Upplands-Bro beslutade om flest planer i förhållande till sin befolkning. Salem, Lidingö och Värmdö beslutade om färst.

Länsstyrelsen har också räknat ut att det är en myt att många bostadsplaner stoppas av länsstyrelsen och domstolarna. Under åren 2011–2015 biföll länsstyrelsen mellan 0,0 och 1,7 procent av överklagandena och Mark- och miljödomstolen mellan 0,6 och 1,4 procent.

Källa: Länsstyrelsens tillväxtavdelning