Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Hans avfall driver bussarna

”Tänk vad häftigt. På tjugo dagar kan maten vi samlar in bli biogas åt SL:s bussar”, sägre överläkare Jan Rapp på Danderyds sjukhus.
”Tänk vad häftigt. På tjugo dagar kan maten vi samlar in bli biogas åt SL:s bussar”, sägre överläkare Jan Rapp på Danderyds sjukhus. Foto: Paul Hansen
Stockholms storsjukhus går i spetsen för att få fram mer biogas till storstadsregionen. Först ut att separera sitt matavfall var Danderyds sjukhus. Nu följer de andra initiativet – som togs av en enda miljöengagerad person.

– Jag ville göra något för klimatet. Det är vår tids ödesfråga, och dessutom behövde jag något att göra när jag kom hem från jobbet, säger Jan Rapp, biträdande överläkare vid kvinnokliniken på Danderyds sjukhus.

På hans initiativ började sjukhuset i vintras ta hand om alla de matrester som tidigare bara skickades till förbränning med de andra soporna. Varje avdelning har försetts med en egen plastlåda där matresterna slängs. Lådorna samlas in av vaktmästare och töms i större kärl. Enbart Danderyd lyckas på det här sättet samla in närmare 40 ton matavfall om året.

– Tänk vad häftigt. På tjugo dagar kan maten vi samlar in bli biogas åt SL:s bussar, säger Jan Rapp.

Tidigare i veckan började samma system införas även på Karolinska, både i Huddinge och i Solna. När alla fem storsjukhus har infört systemet kommer mängden matavfall som samlas in i Stockholm att öka med närmare 500 ton om året. Det motsvarar ungefär 60.000 liter bensin per år.

– Jag har bara hört positiva kommentarer. Dessutom sparar det pengar eftersom sopsäckarna vi tidigare använde kostar tre kronor styck. För Danderyds del betyder det 40.000 kronor om året, säger Jan Rapp.

I dag fraktas matresterna till Uppsala, men snart kommer sjukhusen att ha egna kvarnar som mal ned avfallet till en gröt. Då kan den rötas i exempelvis Henriksdalsverket i Stockholm.

Innan Jan Rapp satte i gång på sin egen arbetsplats försökte han inleda en dialog med politikerna i sin hemkommun Stockholm.

– Först tänkte jag att om politikerna kände till det här skulle de sätta i gång, men det tog många månader innan jag ens fick något svar på mina mejl, säger Jan Rapp.

Nästa drag blev att själv betala för två deltidsanställda på Stockholms stads trafikkontor under ett år för att de skulle arbeta för att få fler att samla in sjukhusets matavfall separat.

– Klimatproblemen måste vi lösa i närtid. Stockholm har en perfekt chans att bli ett föredöme internationellt, säger Jan Rapp.

Och äntligen tycks ett genombrott vara på väg, konstaterar han.

I en intervju nyligen i DN berättade Per Ankersjö (C) att staden ändrar sin politik just när det gäller matavfallet och ansluter sig till det nationella målet att samla in minst 35 procent av allt matavfall.

– Det är fantastiskt att Stadshuset äntligen fått en politiker som vill göra något. Deras roll är att våga vara föregångare och peka ut riktningen. Det här med att plocka fimpar och sätta upp fler papperskorgar kan de ägna sig åt om fem år när klimatfrågan är löst, säger Jan Rapp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.