Sjukpensionären Mats Bodén parkerar cykeln utanför livsme-delsaffären och kisar mot solen. Blodpuddingen kostar fem spänn enligt skyltningen – och tur är kanske det.
– Man har så det räcker till tak över huvudet, lite mat och en kvarting whisky. Ibland räcker det bara till en kvarting whisky, säger Mats Bodén med en rejäl glimt i ögat.
Men han skämtar inte bara, hans analys av läget är tvärtom ganska allvarlig:
– Jag skulle aldrig rösta på Sverigedemokraterna, aldrig. Jag är sosse i ben och märg. Men jag ser hur bittra folk blivit. De gamla har det för jäkligt. Jag tror många är trötta, trötta på att de inte tycker att de får någon hjälp av samhället. Jag lovar, det är den största orsaken till att folk röstar på SD.
Yvonne Alm nickar. Hon tror inte heller att det är SD:s främlingsfientlighet som lockat de stora skarorna. Så vitt hon, eller förresten någon vi möter i Åby, vet så är det ingen som har några särskilda problem med de invandrare som bor i området. De flesta kommer från Chile och Turkiet och de är som folk är mest.
– Nä, men när allt blir dyrare och dyrare och de gamla och sjuka får mindre och mindre, då blir det så här, säger Yvonne.
Corina Andersson, 26, röstade på SD.
– Och jag står för det. Det tror jag fortfarande många inte vågar. Men det är ju det enda partiet som säger som det är, och som vill satsa på äldrevården, säger hon.
Om de etablerade partierna säger hon att de bara ”lovat och lovat men det har ändå inte hänt ett skit”. Själv har hon varit förtidspensionerad till nu. Nu går hon en sökajobbkurs och tycker att det känns bra. Helst av allt vill hon arbeta med hundar.
– Jag har dåliga erfarenheter av invandrare.
På en av de fyra pizzeriorna i området är ägaren allvarligt oroad. Han har mycket att säga, men skulle aldrig göra det offentligt, han vill inte riskera att förlora sina kunder. Men han är väldigt ledsen över valresultatet.
– Jag älskar Sverige, det är så fint här och människorna är snälla, så jag förstår inte. Vad har invandrarna gjort för fel? De jobbar tolv timmar om dagen och lever på kycklingvingar för nitton och nittio …
Men kanske har det inte alls med invandrarna att göra? Emelie Nilsson, 22, som har flera numera före detta vänner som röstat på SD, tänker att det också är svenskarnas eget fel.
– Folk blir störda på när de inte får sjunga ”Du gamla du fria” på skolavslutningen och när de inte får julpynta på dagis, jag vet det. Makten predikar tolerans, men har inte krävt tolerans tillbaka och då slår det slint. Jag hatar SD och allt de står för, och nu måste de etablerade ta tag i de frågor som gör att folk röstar på dem.
Och det finns många sådana frågor i vardagen. Skadegörelse, nedskräpning, störiga ungdomsgäng, dåliga skolresultat och fattigpensionärer – allt det kopplar vissa till frågan om etnisk bakgrund. Skillnader i syn på kvinnor och barnuppfostran är andra frågor som den som lever nära den faktiska mångkulturen måste hantera dagligen, konstaterar flera vi möter på torget.
– Jag tror också att folk blir irriterade på att när Lars Vilks kommenterar islam med ett konstverk, då står alla på hans sida, men när folket på gatan har en åsikt, då är de plötsligt rasister. Det är klassskillnad på vad man får tycka liksom, säger Claes Jidehag, som själv röstade på alliansen.
Christoffer Agersson, 21, som skäms över att så många av hans grannar uppenbarligen röstade på SD, säger:
– Jag vill inte vara fördomsfull, men jag tror faktiskt att just här i Åby, där många inte har jobb och rätt låg utbildning, där tror jag det blir ett slags lösning att skylla allt dåligt på någon annan. Det blir liksom lite, lite lättare då.