Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Här bygger Stockholm lägenheter för nya flyktingar

Under 2015 ska Stockholms stad ta emot – och ordna bostäder åt – 1 045 nyanlända invandrare. Det är första gången staden skriver ett avtal med staten om flyktingmottagande.
– Vi i majoriteten är överens om att vi måste ta ett större ansvar än tidigare, säger vikarierande socialborgarrådet Ewa Larsson (MP).

I mitten av mars inviger Stiftelsen Hotellhem en ny fastighet i Västertorp i södra Stockholm. En del av de lägenheterna, tvåor och treor med balkong, ska användas till flyktingfamiljer.

– Men den första nyanlända invandraren kom redan i måndags. Det är en man från Syrien som blev jätteglad och tog bilder som han skulle skicka till sin fru som är kvar i Syrien, säger Charlotte Jonsson som är Hotellhems platsansvariga i Västertorp.

Nu till helgen väntar hon en kvotflykting från Eritrea, en 26-årig man som kommer direkt från Arlanda.

– Stockholm har aldrig skrivit på något avtal om flyktingmottagande med anläggningsboende – förrän nu. Anledningen är att det kommer så många hit som ebo, det vill säga att de ordnar sitt eget boende, flyttar in hos släktingar bland annat, säger Fredrik Jurdell, vd för Hotellhem.

Stiftelsen Hotellhem är stadens bostadssociala resurs, med uppdraget att ordna bostad åt stockholmare som av olika skäl inte kan få en egen lägenhet. I dag bor ungefär 3 000 personer hos Hotellhem. Nu har uppdraget utökats med flyktingbostäder.

– Vi ska använda alla de 26 anläggningar vi har och försöka fördela flyktingarna över staden. Och vi har en del fastigheter på ingång, det gamla servicehuset i Blackeberg, som socialtjänsten har tagit över, och till hösten en fastighet ganska nära Skärholmens centrum, säger Fredrik Jurdell.

Det han definitivt inte vill ha är en flyktingförläggning där alla nyanlända klumpas ihop.

– Vår idé är inte att ha ett kategori­boende utan att blanda dem som bor hos oss, det kan vara missbrukare, familjer som är bostadslösa av någon anledning, ungdomar som inte kommer in på bostadsmarknaden, och de nyanlända invandrarna. Men vi ska inte blanda missbrukare och barnfamiljer, säger Fredrik Jurdell.

Hotellhems anläggning i Västertorp är alldeles ny, när bygget är klart blir det 276 lägenheter. Två av husen har större lägenheter och är till för familjer. Av de drygt 100 lägenheter som är byggda hittills är sex avsedda för flyktingboende.

– Vi ska ha så mycket normalitet det går. Det är bättre för alla, bättre för dem som bor här och bättre för dem som bor runtomkring, säger Fredrik Jurdell.

De flesta av lägenheterna är ettor på 27 kvadrat med kokvrå och badrum. Det är ljust och fräscht, möblerat med säng, fåtölj och matbord, utrustat med kaffebryggare, mikrovågsugn och det som behövs för att tillaga och äta mat.

– Det är inte riktigt så här flyktingmottagande ser ut överallt i världen. Det ska inte vara lyx, men det ska vara värdighet och kvalitet, säger Fredrik Jurdell.

Det finns en diskussion om att det är ”för bra”, menar han, men Hotellhem är till för alla stockholmare och de invandrare som kommer hit är nya stockholmare.

– Vi kan inte tänka oss ett b- alternativ med madrasser i ett kyffe. Det här är det enda hållbara, säger Fredrik Jurdell.

Hotellhems hyresgäster kan stanna i maximalt sju år. Genomströmningen är 30–40 procent under ett år, och de som flyttar ut får i tämligen stor utsträckning egna förstahandskontrakt.

I Västertorp finns en reception, en restaurang och personal under kontorstid.

– Vi har också en boskola på fem veckor, som är frivillig. Den handlar om ekonomi, om hur man sköter lägenheten, om hyresgästens skyldigheter och rättigheter, om hur man tar hand om sopor, om hur spisen fungerar, säger Charlotte Jonsson.

Socialförvaltningen anställer fyra personer som ska ge alla nyanlända invandrare en individuell bedömning och fånga upp problem och behov av extra stöd.

– Alla ska få ett värdigt bemötande och vi ska inte släppa kontakten med någon, säger Ewa Larsson.

Varför bestämde ni er, till skillnad mot den tidigare majoriteten, för att skriva avtal om flykting­mottagande?
– Det beror på att världen brinner. Det är en fruktansvärt svår situation och det finns ett skriande behov, säger Ewa Larsson.

Argumentet att det ändå kommer många till Stockholm som ebo ­håller inte, menar du?
– Vi är väldigt glada för att det kommer andra också, vi har en bra arbetsmarknad och sjunkande socialbidragskostnader. Och det finns många kommuner som tar ett större ansvar än vad vi gör.

Kommer staden att fortsätta ­teckna avtal om flyktingmottagande?
– Jag kan inte se att världen ser annorlunda ut 2016 och vi behöver fortsätta ta vårt medmänskliga ansvar, säger Ewa Larsson.

Fakta.

Stockholms stads tidigare överens­kommelse med länsstyrelsen har inneburit att staden endast tar emot personer som ordnar med eget boende (ebo).

Stockholm tog 2013 emot 1 906 nyanlända personer varav 163 var ensamkommande barn. Fram till den 1 oktober 2014 har staden tagit emot 1 288 personer varav 121 var ensamkommande barn.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.