Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Här byggs stans nya bostäder

Grafik: Jonas Backlund

Stockholm ska bygga ett nytt Malmö – på ­mindre än 20 år. 140.000 nya bostäder ­kommer att förändra alla stadsdelar. Mest ­förändras ett band runt innerstaden när flyttlass motsvarande ett Norrköping rullar fram till 50.000 nya bostäder i närförorter som ska bli mer som innerstaden.

Ända sedan Annika Billström (S) blev finansborgarråd efter valet 2002 har Stockholms stad haft god fart på bostadsbyggandet. Både under den av Billström ledda rödgröna majoriteten och de efterföljande borgerliga majoriteterna ledda av moderaterna Kristina Axén Olin har bostadsbyggandet haft hög prioritet och det har byggts 4 000–5 000 bostäder de flesta av de senaste tio åren.

Likafullt är bostadsbristen skriande beroende både på att en rad andra kommuner i länet byggt väldigt lite och att Stockholms befolkning växer betydligt snabbare än vad politiker och samhällsplanerare räknat med. På försommaren 2011 deklarerade den styrande borgerliga alliansen att byggandet skulle öka – 100.000 nya bostäder till 2030 utlovades. I höstas växte det löftet till 140 000 bostäder.

Var ska då dessa få plats i en stad som många invånare tycker är färdigbyggd och där det är närmast en regel att bostadsplaner väcker protester och där byggprojekt som regel överklagas?

Svaret är – i alla stadsdelar. I går presenterade finansborgarrådet Sten Nordin (M) och stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) planen för de 140 000 bostäderna med en utredning av Stockholms bostadspotential som grund.

– Vi är lite förvånade över vilka möjligheter det finns. Vi kan bygga de här bostäderna utan att bygga högre än den nuvarande bebyggelsen i de olika stadsdelarna, säger Regina Kevius.

Det finns en hel del stora projekt som kommer att ge flera tusen bostäder vardera de kommande 20 åren – som Norra Djurgårdsstaden, Söderstaden, Liljeholmen och Årstafältet.

Men merparten av byggandet ska ske inne i dagens bostadsområden.

Det ska ske genom att tomrum byggs igen, lågt utnyttjade industriområden omvandlas och genom att medvetet förtäta gata för gata – främst i förorterna närmast utanför tullarna som Ulvsunda, ­Traneberg, Alvik, Liljeholmen, Årsta och Johanneshov. Enkelt uttryckt ska många av dagens förortsvägar förvandlas till stadsgator.

Stockholm har i många år byggt nya hus i tomrum mellan gamla. Detta så kallade ”gluggbyggande” har mött kritik både för att det varit futtigt och slumpartat och för att många små grönplättar förstörts. Nu ska förtätningen ske med mer helhetsgrepp – och med uttalade ambitioner att det ska planeras för såväl förskolor och skolor som för butiker och annan service.

– Samtidigt som många är oroliga för att det ska byggas nytt i deras område vill de väldigt gärna ha bättre service. Om vi ska få mer levande stadsdelar med mer service måste vi bygga nya bostäder så att befolkningsunderlaget ökar. Ska vi få en stad där människor åker mindre bil måste vi bygga tätare, säger Regina Kevius.

Hon är precis som Sten Nordin väl medveten om att det inte finns en chans att förtäta i stort sett hela Stockholm utan att möta lokalt motstånd.

– Vi räknar med protester. Och vi måste ärligt talat bli bättre på att få med de som bor i stadsdelarna i planeringen av stadsdelarna. De som bor i en stadsdel vet ganska väl var de kan tänka sig nya hus och var de absolut inte vill se något byggt, säger Sten Nordin.

– Jag hör ganska ofta folk säga att Stockholm är färdigbyggt. Då brukar jag undra var de vill att deras barn och barnbarn och deras grannars barn och barnbarn ska bo. De allra flesta förstår att vi inte kan sluta bygga. Men de vill gärna veta vad de själva får för utbyte av ett nytt bostadskvarter och det måste vi kunna tala om för dem, säger Regina Kevius.

De 140.000 nya bostäderna finns med i utredningen om Stockholms bostadspotential. Dess slutsats är att 150 000 bostäder kan byggas utan att några nya regler om strandskydd, närhet till spår och kraftledningar eller buller från trafik måste skapas.

– Vi bygger inte i parker och vi tar bara sju promille av det som klassas som grönyta i anspråk, betonar Sten Nordin.

Staden har sedan genomgången av Stockholms bostadspotential gjordes beslutat att flytta avloppsreningen från Bromma till Henriksdal. Kring Bromma reningsverk finns utrymme för flera tusen nya bostäder.

Staten har lagt fram tunnelbaneplaner som innebär att gröna linjens Hagsätragren i framtiden går i tunnel från Sockenplan eller Enskede gård och norrut. På och kring de nuvarande spåren kan det byggas åtskilliga tusen nya bostäder – och troligen ett nytt centrum för den framtida Söderstaden.

De här bostäderna finns bara till en mindre del med bland de 140 000 som planeras. Det finns inte heller några bostäder på framtida överdäckningar och förändringar av breda trafikleder.

– Vi ska ju bygga något efter 2030 också, påpekar Regina Kevius.

De båda borgarråden tänker sig en blandning av hyresrätter och bostadsrätter även i de framtida bostadsprojekten. Några konkreta råd om var den som vill ha en billig bostad i framtiden ska söka sig har de inte.

– Men om man bygger mycket nytt kommer många äldre och billiga hyresrätter ut på marknaden, säger Sten Nordin.

Fakta. Här byggs det

Rinkeby-Kista: Omkring 6.100 bostäder byggs i it-metropolen Kista.

Norrmalm: På andra sidan kommungränsen bygger solna 3.000–4.000 bostäder i sin del av Hagastaden.

Bromma: Bygger 20.100 bostäder – varav 4.200 kring Brommaplan.

Hägersten-Liljeholmen: Den stadsdel som växer procentuellt snabbast de kommande decennierna.

Östermalm: De flesta av bostäderna i Norra Djurgårdsstaden.

Södermalm: De största projekten är Masthamnen och bussgaraget vid Tegelviksgatan.

Enskede-Årsta-Vantör: Söderstaden med minst 5.000, Årstafältet med 4.000 och Högdalen med 2.800 nya bostäder är tyngdpunkterna.

Farsta: Här byggs 8.200 bostäder, varav 5.200 i själva Farsta som nästan halverat sin befolkning på 20–30 år.

Fakta. Bostadsbyggande i Stockholm

I bostadspotentialen ingår inte mark som ligger inom skyddszoner för kraftledningar eller vägar och spår med farligt gods. Inte heller mark inom strandskydd eller mark med naturskydd eller kulturskydd. Redan bebyggd mark är undantagen eftersom inga hus dömts till rivning av planen. De få markområden inom Stockholms stads gränser som har långt till vägar och infrastruktur är också undantagna.

Med oförändrad täthet på service betyder det att 140.000 nya bostäder ger Stockholm 240 nya förskolor, 84 nya grundskolor, 24 nya gymnasieskolor, 18 nya idrottsplatser, 30 nya bibliotek, 6 nya biografer, 110 nya livsmedelsbutiker, 850 nya andra butiker, 530 nya caféer, restauranger eller barer och 21 nya museer.

Under den andra halvan av 1900-talet ökade Stockholms befolkning med 50 procent - samtidigt som stadens geografiska utbredning sexdubblades. Det har fått till följd att innerstaden har fem gånger så hög bebyggelsetäthet som ytterstaden.