Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Här kraftsamlar arbetarna i sopkonflikten

Tidigt på torsdagen träffades strejkande arbetare från Reno Norden och Liselotte Lööf AB för att diskutera strejken.
Tidigt på torsdagen träffades strejkande arbetare från Reno Norden och Liselotte Lööf AB för att diskutera strejken. Foto: Emil Hammarström

En dryg vecka in i sopstrejken har nu majoriteten av sopåkarna lagt ner sitt arbete. Tidigt på torsdagen samlades ett 70-tal av strejkarna i Älvsjö i en kraftdemonstration.

Samtidigt står hämtningen av hushållsavfall i Stockholm stilla.

Förra onsdagen gick ett 50-tal sopåkare anställda vid Reno Norden ut i strejk. En vecka senare anslöt majoriteten av kollegorna i det konkurrerande företaget Liselotte Lööf AB. Strejken bekräftades på torsdagen av företaget i ett pressmeddelande.

”Vi beklagar detta mycket och de eventuella störningar som kan uppkomma för Stockholms stads innevånare på de områden vi har uppdrag på i dag. Liselotte Lööf Miljö AB ser mycket allvarligt på den uppkomna situationen och vi kommer att vidta alla de åtgärder som står till buds för att snabbt avhjälpa densamma”, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Under tiden lyckas Stockholms stad inte få sophämtningen att fungera. Antalet inställda hämtningar går att räkna i tiotusental och reklamationerna ökar ständigt.

Läs mer: Krögaren: ”Vi klarar inte en vecka till så här”

På torsdagsmorgonen samlades ett 70-tal av sopåkarna från både Reno Norden och Liselotte Lööf AB vid McDonald's i Älvsjö. Mötet var en kraftsamling och en möjlighet för arbetarna att uppdatera sig om den pågående situationen.

Läs mer: Konkurs hotar Reno Norden

När DN talar med flera av sopåkarna framträder en bild av arbetare med stark beslutsamhet över att inte ge sig i konflikten, men samtidigt med en oro inför möjligheterna att jobba kvar i yrken i framtiden. Männen – för sopåkarna är med något enstaka undantag män i åldrarna 30 till 60 år – vill inte att deras namn nämns i medier på grund av risken för repressalier.

– De här killarna som kör nu kommer ingen vart, säger en av åkarna och syftar på den personal som sopföretagen har tagit in från bemanningsföretag och från andra delar av landet.

Läs mer: Sopberget kan göra dig sjuk

Sopåkarna är överens om hur värdefull den detaljerade områdeskunskapen är när det gäller att hämta hushållssopor runt om i Stockholms innerstad. Man måste veta var soprummen ligger, hur man bäst forslar kärlen och påsarna till lastbilen, var man ställer fordonen och hur det rent praktiskt fungerar när soporna ska forslas bort. Och vilka nycklar som går till vilka soprum – vilket är en fråga som har blivit mycket kontroversiell och central i sopkonflikten.

Det är jättetungt. Folk är paja i kropparna.

Sammanlagt är det kunskap som den inhyrda personalen inte har, vilket kommer att leda till mer och mer problem vid sophämtningen under den tid konflikten pågår, menar flera av sopåkarna.

– Det är som en dans, säger en annan av sopåkarna om hur de mer erfarna arbetarna samarbetar för att få det att fungera så effektivt som möjligt.

Läs mer: Miljöborgarrådet: Stockholmarna ska inte betala för sopkaoset

Det är tydligt att det finns en stor yrkesstolthet bland ”sopgubbarna”, som de kallar sig själva. Det är också en av anledningarna till att reaktionerna i gruppen blir så starka att majoriteten av de runt 120–130 sopåkarna som hämtar hushållssopor från privatpersoner och restauranger i Stockholm nu aktivt deltar i konflikten med arbetsgivarna.

Arbetet är fysiskt tungt och sopåkarna själva berättar att det nästan inte finns några exempel på personer som har kunnat arbeta ända upp i pensionsåldern.

– Det är jättetungt. Folk är paja i kropparna, säger en annan av sopåkarna och lägger till att om inte jobbet skulle ha fördelarna av att vara förhållandevis välbetalt så skulle ingen stå ut med arbetsmiljön som soparbetare.

På fredag kommer parterna i Reno Norden-strejken att mötas för förhandlingar i Arbetsdomstolen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.