STHLM

Här ska väggarna grönska

Sundbyberg har tjuvstartat den nya strategin med en grön vägg på en sopsug.
Sundbyberg har tjuvstartat den nya strategin med en grön vägg på en sopsug. Foto: Foto: Sundbybergs stad

Odlingar på mark, tak och fasad. Bärbuskar och fruktträd i parkerna. Sundbyberg blir först i landet med en strategi för stadsodling.

Satsningen på stadsodling är, enligt kommunalrådet Jonas Nygren (S), en följd av att Sundbyberg har vuxit och växer väldigt mycket.

– Vi har ett behov av att jobba med utrymmen mellan husen, ett behov av att använda våra gröna ytor. Folk vill göra saker, inte bara sitta i en park, säger han.

I miljonprogramsområdena är det lätt, menar han, i centrala Sundbyberg krävs kreativt tänkande.

– Jag tror att människor vill vara delaktiga i att ta hand om sin stad. Vi ska tillgängliggöra offentliga ytor för människor, men vi har inga planer på att öppna kolchoser i våra grönområden, säger Stefan Bergström (C), ordförande för stadsmiljö- och tekniska nämnden.

Hur tänker ni, var ska man odla?

– På odlingslotter, i lådor, på ­taken och på fasaderna. Vi kräver redan gröna tak i nyproduktion, nu ska vi kräva att det ska gå att odla på dem också, säger Jonas Nygren.

Sundbyberg ska kartlägga både den biologiska mångfalden och de gröna ytorna i kommunen. Det största hindret och motståndet för att få fram stadsodlingar, menar Nygren och Bergström, är att det saknas en marknad och kunskap om hur man går till väga.

Därför har man inlett ett samarbete med den ideella organisationen Design trust for Public Spaces, som har arbetat framgångsrikt med stadsodlingar i New York.

– Det finns ekonomiska vinster i stadsnära odlingar – om det är lönsamt i New York borde det kunna vara lönsamt i Sundbyberg – det är bara fördomar att det är flummigt, säger Jonas Nygren.

Ny statistik från Mäklarsamfundet visar att köpare av bostäder i allt högre grad efterfrågar egna odlingsbara lotter. Det påverkar värdet på fastigheterna positivt, enligt Jonas Nygren.

– Och man kan sälja grönsakerna på en lokal marknad, säger han.

– Lokala restauranger kan specialisera sig på närodlade grönsaker, säger Stefan Bergström.

Det finns ingen gräns för idéerna, menar de.

– Det borde vara lämpligt att staden erbjuder bärbuskar och fruktträd. Många av våra parker är gamla trädgårdar. Vi har en policy om att ersätta ett träd som måste tas bort med ett nytt – när vi tar bort en björk kan vi sätta dit ett körsbärsträd i stället för en ny björk, säger Jonas Nygren.

– Vi ska gräva ner järnvägen och förtäta Hallonbergen, Ör och Rissne. Vi har en unik möjlighet att läka vår stad, det är väldigt lätt att bara ha fokus på hur husen ska se ut, säger Stefan Bergström.

Är ni inte rädda för att stadsodling är en modefluga?

– Nej, jag tror tvärtom att trenden blir starkare och starkare. Det är en form av grön våg, det finns en större medvetenhet om vad vi äter. Dagens Sundbybergsbor är väldigt klimatsmarta, men inte beredda att överge det urbana livet, säger Stefan Bergström.

– Under ett stort event i kommunen frågade vi alla mellan 16 och 26 vad de saknade och nästan alla ville ha växthus i centrala Sundbyberg. Yngre människor är lite mer trendkänsliga, några ungdomar har en idé från Madrid om att odla inomhus i offentliga miljöer, säger Jonas Nygren.

Fakta. Svensk stadsodling i historien

Annika Björklund har i avhandlingen ”Historical Urban Agriculture – Food Production and ­Access to Land in Swedish Towns before 1900” visat hur stadsodlingen i de för­industriella städerna var en integrerad del av försörjningssystemet. Städer som grundats före 1850 hade odlingsmark i eller i anslutning till staden. Kronan donerade marken.

Under 1600- och 1700-talet var odlingen framför allt en form av självhushåll. Vid 1800-talets slut ledde det ökade antalet stadsbor parallellt med den ökade avkastningen från jorden till att stadsodlingen fick en ökad betydelse som kommersiell verksamhet.

De första planlagda kolonierna i Sverige – Pildammskolonin – anlades 1895 i Malmö. Sedan 1970-talet har stadsodling med jämna mellanrum lyfts fram som en strategi för gemenskap.

Källa: SLU Alnarp

Fakta.

Sundbybergs strategi för stads­odling:

Etablera takodlingar och väggodlingar på allmännyttans bestånd och kommunala fastig­heter.

Inför detaljplanekrav för att möjliggöra stadsodlingar och inomhusodlingar i nybyggnation.

Inventera oanvända grönområden som kan användas som odlingsbar mark.

Använd lokalt matavfall som näring i stadens kommunala odlingsparker.

Etablera kommunal stödfunktion till föreningar som vill etablera gårdsodlingar.