Trots den nya klotterpolicyn som klubbades i kommunfullmäktige i april förra året - allt klotter ska bort inom 24 timmar - är stan full av "tags" och "throw-ups".
Över 30.000 fall av klotter polisanmäldes i Stockholms län förra året, och av dem närmare 16.000 i Stockholms stad. Spåren efter sprejburkarna och tuschpennorna syns på fasader, portar, återvinningsstationer, rulltrappor, papperskorgar, lyktstolpar, teleskåp och cykelställ.
Varje månad kommer det in mellan 300 och 500 anmälningar om klotter till kommunens driftcentral. Klotteranmälningarna rapporteras vidare till de kommunala fastighets- och anläggningsägarna - som sen har 24 timmar på sig att ta bort klottret.
Men en del av kommunens förvaltningar och bolag har under de senaste nio månaderna struntat i att följa 24-timmarsregeln. Från april i år kommer de kommunala fastighetsägare som inte tar bort klottret snabbt att få böta.
- Det största missnöjet finns ju bland de medborgare som ringer och anmäler och sen ser att klottret ändå inte tas bort. Det är jätteviktigt att 24-timmarsregeln följs, så från den 1 april ska kommunen ta ut ett vite om man inte sanerar inom 24 timmar, säger Claes Thunblad, chef för den nyinrättade Enheten mot klotter på Trafikkontoret.
I april kommer det också att finnas bilburna klottersanerare i alla stadsdelarna sju dagar i veckan. Enheten mot klotter har fått samordningsansvaret för hela stadens arbete mot klotter, och har en budget på strax över 20 miljoner kronor för 2008.
Förutom sanering av klotter ska pengarna bland annat gå till utbildning av kommunpersonal, anställda på skolor och socialtjänst om hur den så kallade subkulturen med klottrare fungerar.
Claes Thunblad medger att klotttersaneringen under 2007 inte fungerat så bra som det var tänkt.
- I enskilda stadsdelar har det fungerat bra, i andra har arbetet mot klotter varit en bisyssla. Saneringen har fungerat bättre i söderort än i västerort till exempel. Det är en av anledningarna till att vi behöver en samordning, säger Claes Thunblad.
Anmälningarna om klotter har ökat kraftigt under förra året. Är det ett bra betyg för den nya klotterpolicyn?
- Ja, det är det. Fördubblar vi vår satsning så fördubblas också antalet anmälningar. Så fort vi sanerar ett klotter så polisanmäler vi. En enträgen sanering kommer på sikt att minska intresset för att klottra, det är jag övertygad om.
Claes Thunblad är tämligen ense med polisen om att klottret inte ökat så mycket i sig, utan att de många anmälningarna till stor del är en följd av stadens nya klotterpolicy.
Polisen har också ökat insatserna mot klotter, bland annat genom tillslag och kroppsvisiteringar av misstänkta klottrare i olika stadsdelar. I vintras grep närpolisen på Södermalm flera ungdomsgäng utrustade med sprejburkar och pennor.
Klotterkommissionen inom tunnelbanepolisen och SL kartlägger och analyserar tags för att kunna koppla till dem enskilda klottrare.
- Det finns ungefär 3.000 mer eller mindre aktiva klottrare i Stockholm, men det är ett fåtal - kanske några hundra - som står för den värsta och mest återkommande skadegörelsen, säger Dan Östman, chef för Klotterkommissionen.
Kartläggningen av tags har bland annat lett till att en 19-åring dömdes i slutet på december för mer än 100 fall av klotter i Nacka. Straffet blev ungdomsvård och böter. Den unge mannen ska också betala 58.000 kronor i skadestånd till olika fastighetsägare.