Jordbruksverket saluför nu ett radikalt förslag att para ihop miljonprogram med glesbygd för att lösa två samhällsproblem: arbetslösheten i miljonprogrammen och utflyttningen från glesbygden.
I ett tankeexperiment har man hittat den perfekta matchningen mellan Hedemora med Botkyrka. Hedemora tappar en tredjedel av vårdpersonalen i pensionsavgångar de närmaste tio åren, inom fem år måste man anställa 100 personer. I norra Botkyrka är bara 43 procent av invånarna förvärvsarbetande och de flesta av dem som flyttar ut i dag jobbar just inom vården.
– Man tänker kanske att ingen från Botkyrka vill flytta till Hedemora för att de tror att det är en håla någonstans. Men vår undersökning bland 350 miljonprogramsbor visade att 77 procent kan tänka sig att bo på landet. Det handlar bara om att skapa efterfrågan, säger Carlos Rojas som gjort rapporten på uppdrag av Jordbruksverket.
Han menar att många glesbygdskommuner tycks ha gett upp kampen mot utflyttningen.
– Glesbygdskommuner har en väldigt dålig självkänsla. De utgår ifrån att de kommer att avbefolkas i stället för att titta på möjligheterna att befolka. Jag tror att urbaniseringstrenden kan brytas. Glesbygden underskattar sin attraktionskraft och potential att dra till sig folk. Det finns goda möjligheter att starta en gröna vågen två.
Redan i dag står det var och en fritt att flytta vart som helst i landet. Men enligt Carlos Rojas är tillgången till samhällsinformation en av miljonprogrammens stora orättvisor vid sidan om diskrimineringen. Få Botkyrkabor känner ens till att det finns jobb och billiga bostäder bara två timmar bort i södra Dalarna. Och att exportera arbetskraft handlar inte om tvångsförflyttning.
– Det handlar inte om att bussa folk någonstans. Utan om att informera om att möjligheten finns. I dag åker ju landsbygdskommuner till Holland och andra länder för att marknadsföra sig och få folk att flytta hit. Man borde göra samma sak i Sverige.
Handlar det om rasism att man hellre söker arbetskraft i Holland?
– Nej, inte rasism utan snarare okunskap. Många har en felaktig bild av miljonprogrammen. Man tror att folk är arbetsodugliga och att de inte kan svenska. Det stämmer inte. Tio procent är nyanlända i Botkyrka men resten är ju svenskar sedan generationer. Tyvärr gör diskrimineringen på arbetsmarknaden att många välutbildade i stället söker sig utomlands.
Jordbruksverkets undersökning av dagens utflyttare från Botkyrka visar att människor flyttar för att man vill ha bättre skola för sina barn, en tryggare vardag och jobb.
– Den primära målgruppen är personer som är på väg att etablera familj. Om man redan har familj är det kört och singlar tycker nog att det är ganska dött på landet. Men för de mellan 25 och 35 som planerar barn har landsbygden en attraktionskraft.
I Botkyrka tycker kommunalrådet att matchningsprojektet är en bra idé.
– Det är en spännande idé även om vi inte vill bli av med våra kommuninvånare. Men om vi kan bidra med vår arbetskraft så blir de också goda ambassadörer för Botkyrka, säger Katarina Berggren, kommunalråd (S).
Kommunalrådet i Hedemora är också intresserad av att få Botkyrkabor till kommunen.
– Det är väl en intressant idé, det tycker jag visst det. Och behovsanalysen för Hedemora stämmer. Inom vård och omsorg behövs det många fler framöver. Vi har många privata företag i vårdsektorn också, inte bara i kommunen.
Tajmningen är dock inte den bästa. Den senaste månaden har två stora industrier, en mejerifabrik och en metallindustri varslat 250 personer – i en kommun med bara 15.000 invånare.
– Prio ett just nu är att jobba med dem som varslats. Och prio två är att få de 800 personer som årligen passerar kommunens flyktingförläggning att vilja stanna kvar, säger Ulf Hansson, kommunalråd (S).
Så i dag är det ni som exporterar folk till Botkyrka?
– Ja, en stor del av dem som får uppehållstillstånd hamnar i Södertälje, Botkyrka och miljonprogram runt om i Mälardalen. Vi har en potential att få dem att stanna kvar här, säger Ulf Hansson.
Matchningsförsök mellan kommuner har gjorts en gång tidigare. Mellan Ragunda i Jämtland och stadsdelen Kortedala i Göteborg år 2004. Då erbjöds arbetslösa en arbetsmarknadsutbildning i Ragunda vilket resulterade i att kommunen fick 19 nya invånare.
– Hedemora är först ut med pensionsavgångar i Dalarna och har ett guldläge att hugga de vårdutbildade först. Om jag vore Hedemora skulle jag se till att de som går till arbetsförmedlingen i Botkyrka får information om var vårdjobben finns, säger Carlos Rojas.