Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Hedersförtrycket i Stockholm ska kartläggas

Foto: Peter Hoelstad

Hedersförtrycket i Stockholms stad ska kartläggas. Men det viktigaste för att stävja förtrycket är att kommunen får en handlingsplan på plats. ”Vi vet redan att förtrycket finns”, säger socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP).

När Stockholms stad lät kartlägga hedersförtrycket bland niondeklassare 2008 visade det sig att 11 procent av flickorna levde under så kallad hedersrelaterad sexuell kontroll, och de fick bara delta i samhället under vissa villkor.

Bland annat fick de inte delta i all skolundervisning, och hade restriktioner när det gällde en del fritidsaktiviteter. Även bland pojkar förekom hedersförtryck; sju procent av pojkarna uppgav att de hade förväntningar på sig att vara oskuld när de gifte sig, att de inte fick ha ett förhållande eller vara vän med en jämnårig flicka eller att de inte själva fick bestämma sig för vem de skulle gifta sig med.

Lagom till minnesdagen av mordet på Fadime Sahindal, som är i dag torsdag, föreslår Liberalerna att det är dags för Stockholms stad att ta tag i problemet på nytt. De efterlyser en ny kartläggning.

– Det är tragiskt att utöver att sakfrågan diskuteras, så händer det inte så mycket. Det är viktigt att man gör den här undersökningen med en viss regelbundenhet, och att Stockholms stad gör undersökningen med samma frågor vart femte år, säger Lotta Edholm.

Partiet efterlyser också en kommunal handlingsplan.

– En handlingsplan är viktig för att vi ska komma tillrätta med problemen, till exempel så att alla får vara med i sex- och samlevnadsundervisningen och i SFI-undervisningen. När det gäller de ”gifta” barnen måste man vara tydlig med att det är svensk lag som gäller.

Liberalerna har redan motionerat om sitt förslag till en kartläggning och fått avslag i socialnämnden och utbildningsnämnden. Men socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) säger nu att en ny kartläggning är på gång.

– Det är viktigt att den görs med jämna mellanrum så att vi kan jämföras. Nu blir det en ny kartläggning som ska göras i år eller nästa år, säger Åsa Lindhagen som dock tycker att en handlingsplan mot hedersförtryck är ännu mer angelägen.

– Att problemet finns vet vi redan, men vi borde redan nu ha haft mer åtgärder mot förtrycket, och där handlar det om att ta ett tydligt politiskt ansvar. Vi måste veta vilka problem som ska åtgärdas och hur.

I dag på Fadimedagen gör kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter ett uttalande för att markera mot hedersrelaterat förtryck. Och Anna Rantala Bonnier, gruppledare för Feministiskt initiativ i socialnämnden, hänvisar till att en handlingsplan mot våld i nära relationer håller på att tas fram inom ramen för kommunens program för kvinnofrid.

– Våld i namn av heder ingår som en självklar del av den handlingsplanen, säger Anna Rantala Bonnier.

Vad gör staden mer konkret för att motverka hedersförtryck?

– Bland annat har vi ökat stödet till kvinnojourerna från åtta till 21 miljoner kronor för 2016, och vi har också utökat anslagen till socialtjänsten.

Socialtjänsten i Stockholms stad ska få kompetensutveckling kring våld i namn av heder.

Hon pekar på att Origo, ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, deltar med sin kompetens när handlingsplanen tas fram. Centrumet drivs av staden i samarbete mellan länets 26 kommuner tillsammans med landstinget och polisen.

Och enligt socialborgarrådet Åsa Lindhagen är det viktigt att det hedersrelaterade våldet lyfts fram på ett annat sätt än tidigare i kvinnofridsprogrammet.

– Särskilt unga tjejer måste få möjlighet att göra sina val i livet, och även unga killar. Det är en grundläggande mänsklig rättighet. Vi vet att vi måste lyfta fram hedersrelaterat våld och förtryck särskilt och särskilja det.

Under den senaste veckan har Ekot uppmärksammat att kommunernas hantering av nyanlända minderåriga som kommer till Sverige och säger sig vara gifta varierar. Barnäktenskap är olagligt i Sverige, och i Stockholms stad har det inte förekommit att en minderårig placerats tillsammans med sin vuxna maka eller maka, säger Åsa Lindhagen.

– Däremot finns det två minderåriga som hade ett litet barn. Föräldrarna var 17 år, och de har placerats i ett boende med dygnetruntstöd så att de kunde få föräldrastöd.

I nuläget kartlägger kommunen situationen med eventuellt gifta underåriga i stadsdelarna. Det handlar då om asylsökande barn som blivit anvisade till kommunen av Migrationsverket.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.