Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Hit kommer migranter för att få vård

Maria har skadat sin hand och får hjälp av sjuksköterskan Sara Bjelfvenstam och tolken Amedeo Melon på mottagningen för papperslösa och EU-migranter i Hjorthagen.
Maria har skadat sin hand och får hjälp av sjuksköterskan Sara Bjelfvenstam och tolken Amedeo Melon på mottagningen för papperslösa och EU-migranter i Hjorthagen. Foto: Erik Ardelius

Maria, 34, fick betala 2.000 kronor på Södersjukhusets akutmottagning när hon klämde handen i en dörr. Trots att hon jobbar och skattar i Sverige nekas hon subventionerad sjukvård. Till Läkare i världens klinik i Hjorthagen kommer allt fler EU-migranter som hamnat utanför systemet.

Maria sitter i väntrummet på kliniken i Hjorthagen med en klämd hand som värker. Hon är född i Sydamerika men flyttade till Europa för femton år sedan. Efter många år i Madrid har hon i fem år bott i Stockholm.

Hon jobbar och skattar här men blir hon sjuk måste hon betala ur egen ficka. Eftersom hon bara tjänar mellan 7.000 och 8.000 kronor i månaden som timanställd städhjälp så blir hon nästan aldrig sjuk.

– Jag kan inte bli sjuk. Jag jobbar och betalar skatt, men har inte rätt till vård eller utbildning. Jag känner många här i Stockholm i samma situation. I Spanien fick jag både vård och medicin gratis, säger Maria.

För ett halvår sedan hamnade hon ändå på Södersjukhusets akut efter att ha klämt handen i en dörr. Först lovades hon subventionerad vård eftersom hon har ett samordningsnummer, men när det visade sig att hon saknade EU-kort fick hon en faktura i handen.

– Jag fick en räkning på 2 000 kronor och ett recept på citodon. De ville att jag skulle komma tillbaka efter två veckor för röntgen eftersom handen var så svullen, men då skulle det kosta 2 000 kronor till, säger Maria.

Sex månader senare värker handen fortfarande och därför har hon sökt sig till Läkare i världens klinik. Läkaren som undersöker Maria jobbar vanligtvis som barnläkare på Södersjukhuset men även som volontär i Ropsten.

– Det känns inte bra att hon inte omedelbart får hjälp i den offentliga sjukvården. Vården jag ger i dag är viktig för henne, men ändrar tyvärr inte systemfelet i svensk sjukvård, det stora problemet finns ju kvar, säger Kerstin Sars Zimmer.

Kliniken startades för papperslösa 1995, men sedan årsskiftet då de fick utökad rätt till sjukvård, vårdar man även EU-migranter utan sjukförsäkring och migranter från tredje land som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land men inte kvalificerat sig för en sjukförsäkring.

– Vi har en kraftig ökning av EU-migranter, både för att de blir fler och för att vi ändrat fokus. I dag ger vi inte vård till papperslösa men vi ägnar lika mycket tid åt att hjälpa dem att få vården de har lagstadgad rätt till, säger Johannes Mosskin, generalsekreterare på Läkare i världen.

Papperslösa har i dag rätt till ”vård som inte kan anstå”. Det är vårdpersonalen som ska bedöma om vården kan anstå och vård- givarna gör olika bedömningar.

– Ungefär var femte papperslös som kommer hit har nekats vård eller tvingats betala för vård som de har rätt till. Vi gjorde en Sifo-undersökning för ett år sedan som visade att många i vården inte ens kände till den nya lagen, säger han.

Kliniken hjälper till att lotsa patienter till vården, ofta skickar man med ett intyg för att förklara att patienterna enligt lag har rätt till vård. Kliniken följer också upp varje fall för att säkerställa att de får hjälp.

– En papperslös fick en faktura på tusentals kronor för mödravård, som hon har rätt till. Det tog veckor av samtal med vårdgivaren för att få den att dra in fakturan.

Ett hundratal läkare, sjuksköterskor, tolkar och arbetsterapeuter är knutna till kliniken. Denna kväll jobbar ett tiotal personer. I väntrummet sitter en ung rumänsk kvinna som inte har råd att betala för en abort. En annan vars tänder rasar.

– Patienterna har en hel del problem med tandhälsa, hudsjukdomar, led- och muskelbesvär. Det mesta är på primärvårdsnivå. Men vissa har även kroniska besvär, diabetiker till exempel, säger Mosskin.

Marias hand är färdigundersökt och hon har fått en adress där handen ska röntgas kostnadsfritt. Enligt Läkare i världen borde hon få subventionerad vård och efter kontakt med Försäkringskassan visar det sig att hon har rätt till vård om hon folkbokförs och visar arbetsgivarintyg.

Men detta vet varken Södersjukhuset eller Maria. Hon hoppas nu få fast jobb, alla papper och slippa timvikariera. Hennes pojkvän har spanskt medborgarskap och rätt till både utbildning och vård. Själv ser hon på framtiden med tillförsikt.

– Eftersom min situation är så svår här så har jag inga planer på att skaffa barn, inte nu, men gärna sedan. Det är väldigt svårt att ha barn när man lever så här, säger hon.

Maria heter egentligen något annat.

Tre lagar som reglerar rätten till sjukvård

1 Hälso- och sjukvårdslagen.

Personer som inte är bosatta i Sverige har rätt till vårdförmåner vid sjukdom och moderskap enligt EU-förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av sociala trygghetssystem. Den som vistas i landstinget och behöver omedelbar sjukvård ska erbjudas vård. Gäller både svenska och utländska medborgare.

2 Förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Försäkrade i andra EU/EES-länder eller Schweiz har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till nödvändig vård och tandvård, vilket gäller både barn och vuxna. För att få vårdförmån måste man styrka sin rätt med legitimation samt EU-kort eller intyg. Då betalar man patientavgift och resterande kostnad betalas av hemlandet.

3 Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Tillståndslösa personer som papperslösa och gömda flyktingar har rätt till viss subventionerad vård. Barn har rätt till samma sjukvård och tandvård som folkbokförda. Vuxna ska erbjudas omedelbar vård och vård som inte kan anstå, inklusive tandvård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning samt hälsoundersökning. Personalen bedömer vem som har rätt till vården.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.