- Det går bra för majoriteten av våra patienter, säger Daniel Uppström på Itok.
När Leo nådde botten låg han avmagrad i smutsiga kläder i soffan med abstinens efter heroin.
- Jag pallade inte ens att ge mig ut och skaffa pengar till mer droger, säger Leo.
Nu sitter en ung, vältränad man i Itoks lokaler. Han är stolt. Han behöver inte gömma sig i luvtröjan när han möter gamla bekanta i området söder om Stockholm där han växte upp och fortfarande bor kvar.
När han tog kontakt med Itok (Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter) stod han under övervakning. Det var inte första gången han försökte sig på behandling eller en drogfri tillvaro. Men det är första gången med Metadon i kombination med kognitiv beteendeterapi (kbt).
- Förut såg jag Metadon som den sista utvägen och prövade andra alternativ. Men nu kan jag se att jag behövde Metadonet. Jag har mått bra under behandlingen. För mig var det kombinationen som gällde. Jag har lärt mig att ifrågasätta mig själv i terapin och inte vara så impulsiv, säger Leo.
Daniel Uppström och hans kolleger har kort om tid att visa resultat. Särskilt med tanke på att de behandlar tunga narkotikamissbrukare som sitter i fängelse eller avtjänar andra straff.
Projektet drogs i gång i augusti 2007 och varar fram till december i år.
Över 50 kriminellt belastade heroinister har inlett behandling med Metadon eller Suboxone i kombination med kbt. En handfull missbrukare har straffat ut sig ur behandlingen genom missbruk eller nya brott. Men de flesta har fått betydligt större chanser vara drogfria, få hjälp till egen bostad, börja utbilda sig eller skaffa ett arbete. Några har redan kommit så långt.
Den stora vinsten är att Itok fångar upp missbrukare redan på anstalten. Tidigare samverkan mellan alla inblandade parter, som Kriminalvården, beroendecentrum, metadonkliniker och socialtjänsten, har tagit så lång tid att när missbrukaren har muckat från fängelse finns ännu ingen vårdplan klar.
Även om tiden på anstalt har varit drogfri blir risken för återfall i missbruk mycket stor.
Taoufik vet det mesta om återfall. Han är i 40-årsåldern och har avtjänat ett tiotal fängelsestraff för stölder och narkotikaförsäljning. Varje gång han har lämnat en anstalt har suget efter droger tagit överhanden.
- Jag har tänkt att jag tar bara den här dosen, sen slutar jag. Men så har det aldrig blivit.
Den här gången blev hans heroinberoende utrett redan under fängelsetiden. Anstalten tillät dock inte att han påbörjade behandlingen innan han kom ut, till skillnad från en del andra anstalter som samarbetar med Itok.
- Men så fort jag kom ut gick jag hit och började få mina mediciner. Jag har blivit erbjuden droger flera gånger. Jag känner inget sug eftersom Metadonet hjälper.
Daniel Uppström är Itok-projektets koordinator. Han är också den som tillsammans med projektledaren Nadja Eriksson kläckte idén till en egen mottagning med metadonklinik i samverkan mellan Kriminalvården och landstinget.
- Det här är så roligt att vara med om. Jag hoppas att vi blir en permanent verksamhet för vi har fått in 150 anmälningar så här långt, säger Daniel Uppström.
Birgitta Rydberg (fp), biträdande sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting, ser en framtid för projektet.
- Jag tror att den här metoden kan få betydelse för hela landet. Om resultaten står sig, bedömer jag att det här blir en permanent verksamhet. Det är viktigt att vi kan garantera att personer i kriminalvården har rätt till samma vård som andra. Alla vinner på det här, både mänskligt och samhällsekonomiskt.