Efter att ha ringt hem så fick vi höra att det var totalstopp på Värmdöleden mellan Forum Nacka och Sickla och att alla bussar var inställda. Två timmars väntetid på taxi. En fd kollega, en mamma från dagis och en person efter oss i busskön bestämmer sig för att hitta en annan lösning på transportproblemet. För att undvika Kaffebacken tar vi Saltsjöbanan och möter kollegans man som har bil med dubb! Vi tar oss förbi köerna från Saltsjö Järla till Forum Nacka på småvägar och får lift hela vägen hem till dörren!
/Kristian
Ja, jag skulle köra om en bil som stod och slirade på en lokal väg. Efter mig var det en lååång kö. Det var en svag uppförsbacke och mina däck - ja de skulle just bytas... Jag kom precis jämsides med mercan som jag skulle köra om - men jag kom inte längre! Ångesten var förfärlig eftersom jag hamnade plötsligt ståendes på motsatta körbanan med risk att bli påkörd framifrån (folk som kom nerför denna backe...). Den första mötande bilen såg min belägenhet, stannade och ut kom en ung pojke (utan körkort) och hjälpte mig att backa in på en liten gård. Det tog sin kvart, men jag kom undan med blotta förskräckelsen! Den andra vänliga själen var min son Peter som kom till undsättning senare på kvällen och genomförde däckbytet efter att ha hämtat bilen från "avställningsplatsen". Jag fick ju promenera hem de återstående 2-3 km. Det var en jobbig kväll, men slutade bra!
Med vänlig hälsning, Ewa
De enda jag fick stöd och hjälp av igår kväll, då jag tvingades sova över i Stockhom för att man ställt in alla bussar till Roslagen, var vänliga trafikresenärer samt min underbara syster som ställde upp med slaf.
SL:s personal fanns överhuvudtaget inte på plats, bussar körde förbi tomma och ingenstans fanns information.
Total idioti.
/Katarina
Vilken mardröm!
Gårdagskvällen kändes som en påhälsning av "Mad Max"- världen, eller en katastroffilm där en epidemi brutit ut, och jag är själv, ovetandes.
Bilar överallt; på längden, bredden och tvären! Rovdjurständer som glimmade till hos vissa då överlevnadsinstinkten ropade "Jag, jag, jag"!! fastän vi satt i ett gemensamt dilemma. Det var som en majoritet helt plötsligt fick skygglappar, och valde att inte se de som behövde hjälp, utan med sitt agerande, = körande, skapade fler olyckor och farliga situationer än nödvändigt.
Jag startade från Täby och kom inte många meter. Trodde problemet var lokalt, men det visade sig att problemet fanns på motorvägen. Ingen trafik, åt något håll!! Vilka smällar det måste varit!!
Beslutade att köra söderut på bakvägarna. Jag ska säga på en gång att det fungerade, för jag sitter ju här nu livs levande och skriver, men det kändes inte som en självklarhet igår kväll.
Bilar var lämnade överallt. Tunnelseende stirrande människor vandrandes, och så rovdjuren i fungerande bilar, utan en tanke på att hjälpa till, eller acceptera det "kösystem" som ändå uppenbarat sig.
Så där står man, stilla, för att två bilar inte klarat av att komma upp för en backe, utan halkat på tvären och blockerar trafiken på en bakväg i en förort man inte känner någon i. Då känns det som ett mirakel att få putthjälp uppför backen, så livet kan gå vidare. Gick längs bilkön bakom mig, och "knackade dörr", förklarandes att jag hade dubbdäck, men att p.g.a stillaståendet, inte kunde röra mig ur fläcken.
Kanske inte lika stor "ready, able & willing" - känsla på hela bunten, men de kom och hjälpte mig!
Största tacket, och en tacksamhetskänsla som gränsades till tårar, av känslan av att få komma därifrån!
Björnkram,
Ulrika, Täby
Hej,
Det fullständiga kaos som drabbade Stockholm igår när det tog mig 5 timmar och 45 minuter att färdas lite drygt 2 mil, ( jag hade dubbade vinterdäck ) tog hårt på tålamodet.
Hur som helst, det var frågan om hjälpsamma, omtänksamma människor och det fick jag uppleva igår.
Jag befann mig i köerna på Danderydsvägen och skulle hem till Täby. Jag hade precis åkt förbi avtagsvägen upp till Edsberg när en dam kommer gående med en korg på armen, hon knackar på sidorutan och frågar om jag vill ha en kopp kaffe! Jag kommer definitivt, om jag har möjlighet, att göra detsamma i ett motsvarande läge. Om damen i fråga läser detta, (jag var den som fick det sista i termosen, jag satt i en svart SAAB 93 ) vill jag återigen tacka, DU är värd ett omnämnande i DN !
/Bengt
Hej,
Vid två tillfällen igår fick jag hjälp av vänliga människor som sköt på bilen så jag kunde komma vidare. Jag fastnade på Solnavägen på väg hem till Vasastan från jobbet i Solna. Nu kom jag aldrig så långt men tack vare de vänliga människor som hjälpte till slapp jag lämna bilen vid vägkanten och kunde istället ta mig in på en parkeringsplats. Där får bilen stå tills det blir barmark igen. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att stanna och tacka dessa vänliga människor. När jag fortsatte hemåt till fots fick jag i alla fall möjlighet att återgälda genom att hjälpa andra som fastnat.
/Mats (i den mörka BMW:n med sommardäck...)
Vid Sörentorp på infarten mot Helenelund ca kl 17.30-18.30: Två killar, kanske polisaspiranter!?? bara sprang omkring bland alla bilar och skjutsade på de som kört fast eller bara inte kom igång efter att ha stannat.
Det var verkligen inte riskfritt för dem. En och annan kaxig dubbdäcksfarare körde vårdslöst förbi stillastående bilar.
TACK ni två - det var nog många som kom vidare tack vare era insatser!!
Själv tog jag och parkerade bilen i Silverdal och promenerade hem. Hem ljuva hem!!
/Kerstin
Hej,
I går var en av de boende i området runt Älvsjö ute i flera timmar och knuffade loss oräkneliga bilar som kört fast och inte kom loss på grund av blixthalkan. Till och med saltbilen körde fast. Mannen var iklädd beige fiskarmössa och försökte hjälpa mig att komma loss med hjälp av mina bilmattor, kördirektioner och knuffhjälp. Med gott humör och drivkraft hjälpte han många många bilister att komma hem igår när det mesta kändes rätt hopplöst. Platsen var mellan Älvsjö/Västberga och Fruängen vid avfarten mot Essingeleden norrgående och trafikljusen innan Långbro och Fruängen.
Med vänliga hälsningar, Anna
Hej,
satt som alla andra i trafikkaoset i onsdagskväll. Jag åkte från Frescati vid 17-tiden och var hemma på Dalarö kl 23.30.
Med en bil med sommardäck var jag hela tiden osäker på om jag överhuvudtaget skulle komma hem. Att köra från roslagstull till slutet av Sveavägen tog tre timmar bara det. Jag körde på Nynäsvägen mot Nynäshamn och i backen strax innan globen var det nära att jag, som många andra blev stående. Innan jag hann börja misströsta, hoppade killen i bilen bakom mig ut och hjälpte mig att komma loss, genom att putta på bilen. Tack vare hans hjälp kunde jag sedan slira mig upp för resten av backen och tills slut komma hem. Efter sex och en halv timme i bilen var både jag om mina tre hundar lättade.
Väghållningen var verkligen under alla kritik. Det började snöa redan på onsdag morgon vid sjutiden och på onsdag natt var det fortfarande inte saltat.
Mvh. Jenny, Dalarö
Hej,
Ola kom och hämtade mig på mitt jobb i Solna (kl 22.30), och missade därmed en romantisk kväll med sin söta flickvän Madeleine. Därefter lät han mig sova på en aningen kort soffa i Sundbyberg, men satt i sitt sammanhang ändå ett bättre alternativ än att:
1)Gå från Solna till Segeltorp.
2)Sova på jobbet.
3)Skita på Essingeleden.
Huruvida Ola gjorde detta av gammal vänskap eller som en ansvarskänsla gentemot sin far och dennes uppdrag inom vägverket är osäkert.
Säkert är att han bjöd på frukost i morse.
Jag vill tacka Ola, han är fin!
/Oskar, Segeltorp
Hej!
Jag skulle igår hem från jobbet och väntade på buss 53 från Slussen till Henriksdal. Blev informerad om att den var inställd och jag begav mig mot slussenterminalen. Samtliga bussar och saltsjöbanan var inställda och det var totalkaos överallt. Jag ringde taxi, men det var beställningsstopp. Vid busshållsplatsen för buss 53 finns en bensinmack som jag tog mig till. Där fanns en bil som tankade och jag frågade om jag tillsammans med tre andra bussresenärer kunde få skjuts mot Henriksdal/Danvikstull. Svaret var självklart och vi satte oss i bilen. En halvtimme senare var vi vid Henriksdal.
Denna guldsjäl blev erbjuden pengar, men tackade bestämt nej till det. Utan honom hade vi varit tvugna att gå hem i minuskyla. Jag tackar honom djupt och hoppas att fler än jag fick hjälp i trafikkaoset. Det är underbart med hjälpsamma människor. Tack än en gång
Mvh Simon, Nacka
Hej,
Vår båt fick motorstopp - vi låg och drev mellan Lidingö och Tranholmen. Vår toppen-granne Per Edström och hans modige 2-årige son Melker avbröt middagen för att åka ut i mörker, hård blåst och dålig sikt. Nästan en timme kämpade vi innan vi var trygga vid vår brygga. Vi fick verkligen hjälp av vänliga själar!
/Katja
Hej,
Jag och min granne fick åka med en familj från Mörby Centrum till Skarpäng i Täby igår. Det tog oss tre timmar att komma hem, men hade vi inte fått lift hade vi blivit kvar ännu längre. De räddade vår kväll.
/Hans,Täby