Rädda Barnen är starkt kritiskt till de kommuner som satt höga prislappar på barnaktiviteter.
Klarinettens toner strömmar från ovanvåningen i fyrbarnsfamiljen Erikssons hus på Resarö i Vaxholms kommun. Det är dottern Ellen, 11 år, som övar på låten "We shall overcome".
Ellen och hennes storasyster Elina, som spelar saxofon, går på lektion i Vaxholms kulturskola en gång i veckan. För det betalar föräldrarna Ann-Charlotte och Jan Eriksson 7 800 kronor per år. Hade familjen bott i Nynäshamn hade kostnaden varit mindre än hälften - 3 200 kronor.
Vaxholm och Täby toppar avgiftsligan i länet. Det visar den sammanställning av tre kommunala avgifter som DN gjort (se tabell intill). Dessa två kommuner skickar saftiga räkningar till föräldrarna, både för skolmaten på gymnasiet och för fritidsverksamheten för mellanstadiebarn. Fritidsklubben efter skolan kostar upp till 10 000 kronor per år och skolluncherna dryga tusenlappen per termin.
I andra kommuner, som Nynäshamn och Botkyrka, är samma saker gratis.
Bilden är tydlig - borgerliga kommuner tar ut höga avgifter och siktar i stället på att sänka skatten. I Täby sänks skatten med 40 öre nästa år och i Vaxholm planeras en sänkning 2009. I kommunerna med rött styre väljer man låga avgifter framför skattesänkningar.
- För oss är det viktigt att satsa på barn och unga. Det ska inte finnas några ekonomiska spärrar som gör att man inte kan delta i till exempel musikskolans aktiviteter. Höga avgifter leder till segregation. Vi vill inte spä på de skillnader som redan finns, säger Ilija Batljan, (s), kommunalråd i Nynäshamn.
Familjen Eriksson har, liksom många Vaxholmsbor, god ekonomi. Men det finns en annan värld även i Vaxholm. Rädda Barnens barnfattigdomsindex visar att 8,6 procent av Vaxholms barn i åldern 0-17 år lever i fattiga familjer, det vill säga familjer som har låg inkomst eller får försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag). Trots att det är något färre än i riket (13 procent) innebär det att två tre elever i varje klass räknas som fattiga.
- Tyvärr är det vi som är privilegierade och har bra löner som har råd med musikskola. Det finns ingen rättvisa. Musik är ett språk som alla borde ha rätt till, säger Anne-Charlotte Eriksson.
- I den bästa av världar skulle det vara som i Sundsvall, där jag växte upp med en ensamstående mamma. Jag och min bror hade inte fått gå på musikskola om det inte varit gratis. I dag är min bror musiklärare. Man kan missa oerhörda talanger om det blir för segregerande, säger hon.
Rädda Barnen anser att Sveriges kommuner bör sänka avgifterna och göra de kommunala musikskolorna tillgängliga för alla barn, oavsett föräldrarnas inkomst och var i landet de bor.
Trenden är tydlig i Sverige när det gäller musikskoleverksamheten. För 30 år sedan var det gratis att lära sig spela instrument i 57 av Sveriges kommuner. I dag är det bara en handfull som erbjuder avgiftsfri musikskola.
Kalle Elofsson är programhandläggare på Rädda Barnen och har skrivit rapporten "Musik om du är rik?"
- För de flesta människor är det marginellt om politikerna höjer en avgift med 60 kronor. Men för vissa är det oöverstigligt. Det finns familjer med taskig ekonomi även i Vaxholm, där barnen inte kan göra biobesök, gå på badhus eller hänga med på skolans utflykter, säger Kalle Elofsson.
Främst är det barn till ensamstående och barn med utländsk bakgrund som är drabbade.
- Gemensamt för dessa barn är att de känner ett utanförskap. Alltför höga avgifter strider mot FN:s barnkonvention, som säger att barn har rätt till lek och fritid, oavsett om man har rika eller fattiga föräldrar, säger Kalle Elofsson.