Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Höga bostadspriser hotar torgen i förorten

Djuraffären och tobakshandlaren har slagit igen, lokalerna vid Nockeby torg byggs just nu om till bostadsrätter.

– Ganska många torg, som ligger lite vid sidan av flödet, lever farligt. När bostadspriserna är så höga som de är nu börjar man trycka ut det som gör platsen attraktiv, säger Skönhetsrådets sekreterare Henrik Nerlund.

Vid det långsmala 1930-talstorget i Nockeby finns fortfarande en hel del service kvar; konditori, apotek, blomsteraffär, livsmedelsbutik, pizzeria...

– Här händer till synes ganska lite, men principen är otroligt viktig, vi måste sätta stopp för det här. När du gör om en lokal till en bostad kommer det lokala näringslivet aldrig tillbaka dit. Man blir ledsen när man ser hur fort det går, säger Henrik Nerlund.

Två hållplatser bort med spårvagnen, vid Höglandstorget, är de flesta lokaler borta. Vid Snigelparken i Årsta har en butikslänga byggts om till lägenheter med uteplats.

– Och i Råcksta centrum har nästan alla butiker försvunnit. Det är en utveckling som har tagit fart, sammantaget talar vi om väldigt många butiker och verksamheter – och tiotusentals människor som riskerar att förlora sitt lokala centrum, säger Henrik Nerlund.

Det finns starka incitament till förändringen, menar han, ganska många miljoner rätt in i fastighetsägarens eller bostadsrättsföreningens kassa.

– Men det är kortsiktigt, ett sätt att förstöra sitt lokala centrum.

Att Stockholms stads bostadsmål är så höga och viktiga driver, enligt Henrik Nerlund, på utvecklingen.

– Därför är det här paradoxalt, det är motsatsen till det som sägs i högtidstalen: å ena sidan honnörsorden om levande bottenvåningar och stadsliv – å andra sidan ger man lättsinnigt bygglov till det här. Det finns ingen samlad bild, man måste kunna tänka flera tankar samtidigt.

Av bara farten bygger man bort mångfalden. Hela stadsdelar blir dränerade, det blir bara bostäder kvar.

Stockholms stad måste vara tydlig med att inte ge bygglov till bostadiseringen utom i nödfall, menar Henrik Nerlund.

– Av bara farten bygger man bort mångfalden. Hela stadsdelar blir dränerade, det blir bara bostäder kvar. Men jag är inte säker på att de vågar säga nej.

Nockeby torg är ett vackert stadsrum, i en återhållen skala med tvåvåningsbyggnader, och på konditori Gasellen går det fortfarande att få en kopp kaffe och en syltkaka.

– Det tar så lång tid att skapa sådana här platser, men de är lätta att förstöra. Nu blir det bara mer bilåkande, det blir stendött här när folk måste ta bilen till Bromma blocks och Mall of Scandinavia. Butiker och restauranger gör det attraktivt att bo här. Nu får den som inte har bil det mycket besvärligare, säger Henrik Nerlund.

Stockholm stads målsättning är att bygga 140 000 nya bostäder till 2030.

– Men de ser inte helheten, vi behöver inte bara bygga bostäder utan bygga stad. Det finns siffror framtagna på hur många nya butiker, kaféer och restauranger de 140 000 nya bostäderna ger underlag till – men de måste få plats någonstans. När vi bygger nytt är vi dåliga på att skapa de goda rummen, det är för mycket fokus på bostäderna, säger Henrik Nerlund.

Staden försöker visserligen få in lokaler på många ställen där man bygger nytt.

– Men de nya bostäderna ligger alltid i sämre lägen, inte lika centralt. Och nya lokaler är alltid dyrare, det är att skjuta sig i foten att ta bort lokaler i goda lägen och skapa nya i dåliga.

I innerstaden finns väldigt få "bakgatelokaler" kvar, de billigare lokaler som finns i förorten är viktiga även ur andra aspekter än att skapa stadsliv, menar Henrik Nerlund.

– I äldre lokaler som inte har det bästa läget har nya, mindre verksamheter möjlighet att hyra in sig, för till exempel start up-företag och kulturverksamheter är små billiga lokaler viktiga. Jag tror att efterfrågan på de här lokalerna kommer att öka.

Lokalerna kan också ha olika innehåll under olika tidsperioder.

– Det är ett jättevärde för hela staden, men här stryper man möjligheten för en stadsdel att fortsätta utvecklas, säger Henrik Nerlund.

Det är inte ofta sökarljuset hamnar här, vid Nockeby torg, menar han, men de små förortstorgen är sköna platser, också därför att de inte har alla de stora vanliga märkena.

– Det gjordes väldigt medveten planering, varje spårvagnshållplats här hade ett litet torg. men i Smedslätten och vid Höglandstorget har i stort sett alla lokaler försvunnit.

I Årsta och Råcksta, till exempel, räknade stadsplanerarna på hur många meter det skulle vara från varje port till torget, som längst skulle invånarna behöva gå ett par hundra meter.

– Torget fyllde en social funktion, man kunde sitta på en bänk och prata medan barnen lekte i fontänen. Nu förändras stadsmiljön för alltid, det är en inbyggd självdestruktivitet. Vi måste utgå från de goda platser vi har, det tar sin tid att skapa en hembygd, säger Henrik Nerlund.

Läs mer: Rekord för bostadspriser i förorten

Fakta. 1930–1950-tal

Nockeby är en del av Bromma trädgårdsstad i västra Stockholm. Området byggdes på 1930-talet och villorna dominerar. Spårvagnen drogs hit 1929.

Råcksta, som ligger lite längre västerut, byggdes i början av 1950-talet, främst med flerbostadshus.

Årsta i södra Stockholm byggdes på 1940- och 1950-talen, även här dominerar flerbostadshusen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.